Arkiv för ‘TV’ kategorin

logoLetar du efter vänner som är lika galna i Koreanska serier (K-drama) som du? Gå med i Facebook gruppen för svenska K-drama fans!
facebook.com/groups/kdramasverige
Snacka av dig om dina favoritserier och skådisar. Få tips på vad du ska titta på härnäst och hur du kan hitta det du vill se.
Hoppas vi ses där! ^_^

K-drama har växt explosionsartat i popularitet de senaste åren. Hela Asien följer de koreanska skådisarnas karriärer och kastar sig över nya avsnitt. Och serierna har även börjat vinna en entusiastisk publik i USA och Europa.

Är du nyfiken, och gillar lättsam “feel good”-underhållning från mer exotiska delar världen?
Då är de här tipsen något för dig!
.

Först: Vad är K-drama?

K-drama är ett samlingsbegrepp för koreanska live-action TV-serier. Komedier, kriminal- och familjedraman osv.

Till skillnad från västerländska serier, som kan pågå i många år, så visas koreanska serier vanligtvis i bara en säsong. Sällan mer än 20 avsnitt. Flera framgångsrika koreanska serier har dessutom gjorts om och filmats på nytt i bl.a. Japan, Hong Kong, Taiwan och Thailand.
.
.

Är K-drama något för mig & var ska man börja?

Det finns hundratals serier… så var 17 ska man börja? Prova att sticka ner tån i K-dramaträsket genom att se ett av de här “must-see” tipsen!
.
.

Boys Over flowers – 꽃보다 남자

boysoverflowers

24 avsnitt. Skolmiljö. Komedi. Girl-power. Romans.

Boys Over Flowers bygger på den japanska mangaserien Hana Yori Dango.
Den blev TV-serie först i Taiwan, och blev en sådan dundersuccée att fenomenet spred sig över hela Asien.

I den koreanska versionen heter den snabbpratande hjältinnan med skinn på näsan Geum Jan Di. Hon extraknäcker på sin familjs tvättfirma. Efter en dominoeffekt av händelser får hon ett stipendium att börja studera på Koreas främsta skola. Ett gäng med rika och populära killar terroriserar eleverna på elitskolan och styr den med järnhand. Jan Di står upp mot grabbarna och rör om i grytan.

Jag rekommenderar även den som inte vanligtvis gillar tonårsserier att ge BOF en chans. Den är beroendeframkallande charmig och tillhör allmänbildningen inom asiatisk kultur.
Serien blev också det stora genombrottet för Lee Min-ho, som spelar gängledaren Goo Jun Pyo (andra från vänster i bild). Idag är han en av Asiens mest efterfrågade stjärnor.

Trailer: Boys Over Flowers
.
.

Coffe Prince – 커피프린스

coffeprince

17 avsnitt. Young adults. Gender-bending. Komedi. Romans.

Rikemanssonen Han Kyul pressas av sin familj att gifta sig. De vill att han ska stadga sig och skickar honom på date efter date med tjejer som de omsorgsfullt valt ut.

För att bli av med tjatet anställer han en springpojke som ska posera som sin homosexuelle älskare. Det är bara det att det som Han tror är en pojke… faktiskt är en tjej.

Könsförvecklingar har blivit ett återkommande tema i flera populära serier de senaste åren.
Det här exemplet har vunnit flera utmärkelser och blev en riktig snackis pga. av Han Kyuls inre konflikt angående sina oväntade känslor.

Andra populära exempel på gender-bending-temat är bl.a. To the Beautiful You (har också filmats i Japan & Taiwan), det historiska dramat Sungkyunkwan Scandal och hysteriskt roliga You’re Beautiful.
.
.

Secret Garden – 시크릿 가든

secretgardenjpg

20 avsnitt. Samtida fantasy. Komedi. Gender-bending. Romans.

Gil Ra Im är en actionstuntkvinna med Hollywoodambitioner. Kim Joo Won är en arrogant företagsledare med lamslående klaustrofobi. De träffas i den här komedin med inslag av magi och fantasy.

Ra Im och Joo Won blir i ovetandes bjudna på en häxbrygd och byter kroppar med varandra. Vilket förstås leder till en mängd praktiska och roliga komplikationer.
En härlig feel-good serie som bottnar i en stark kärlekshistoria.

Trailer: Secret Garden
.
.

Rooftop Prince – 옥탑방 왕세자

rooftopprince

20 avsnitt. Historisk & samtida fantasy. Komedi. Romans.

Historiska kostymdraman tillhör de populäraste kategorierna av K-draman. Här har vi en serie som kombinerar krigare med svärd, galna hattar och nutida storstadspuls.

En kronprins från 1700-talets Korea färdas framåt i tiden för att lösa mysteriet med sin fru som dött under mystiska omständigheter. I nutidens Söul möter han moderniteter som bilar och hissar… och en kvinna som underligt nog ser ut som exakt kopia av hans fru.

Trailer: Rooftop Prince
.
.

Hur tittar jag? / Var hittar jag?

Titta online:
Om du vill titta på serier i Sverige, lagligt, så är de bästa källorna Viki, DramaFever & Drama.net.
De har serier från Korea, Japan, Kina, Taiwan m.fl. som kan sorteras efter teman som t.ex. bromance, gender bending och K-pop.

OBS! Tyvärr finns inte alla serier, eller ens alla avsnitt i vissa serier (framförallt på DramaFever), tillgängligt för Sverige.
Du kan inte heller registrera dig för ett betalkonto (bättre bildkvalité och fler tillgängliga serier) i skrivande stund. Men sidorna växer varje dag.

Köp på DVD:
Om du hellre köper DVDer så kan jag rekommendera YesAsia, som har ett bra utbud till vettiga priser.

Du kan också fynda billiga DVDer på t.ex. eBay. Men se då till att kontrollera noga att det verkligen är officiella DVDer du köper!
(Det är vanligt med så kallade “fan-subs”, som är illegalt nerladdade och brända på DVD. Omslagen ser äkta ut, men innehållet är inte lagligt.)

Hjältesagan om Ragnar Lodbrok består av en blodig blandning av historiskt dokumenterade händelser, myt och legender. Ungefär som en sedvanlig löpsedel från Aftonbladet.

Den här sagan har allt! Action, intriger, romantik, svek och ond bråd död. Och detta har History Channel tagit varit på i sin nya satsning Vikings. En miniserie i 9 delar. Skriven av Michael Hirst; skaparen av den fantastiska The Tudors och Oscarbelönade Elisabeth.

Ragnar Lodbrok påstod sig vara besläktad med Oden och (utan att spoila för mycket) levde ett liv som gjorde honom till en favorit bland de populära vikingalegenderna under medeltiden.

Det här bådar gott, eller hur? History Channel har inte samma produktionsbudget som t.ex. HBOs flaggskepp Game of Thrones, men visst är det på tiden att det görs en dramaserie om vikingar?

Serien spelas till stor del in på Irland… vilket jag tycker är lite synd. Den skandinaviska floran och klimatet är en viktig bakgrund till varför vikingarna över huvud taget gav sig ut på plundringståg. Det känns som ett missat tillfälle.

Jag skulle vilja sett svepande bilder över karga landskap, mossbeklädda berg och granskog. Tänk Ronja Rövardotter, fast med mindre Rumpnissar.
Vad vi istället får se är lummig irländsk vegetation och norska fjordar. Men det är förstås svensken i mig som missunnsamt vill se typiskt svenska vyer i en serie om vikingar. Var Ragnar faktiskt kom ifrån från början är det ingen som vet helt säkert.

Med undantag för Gabriel Byrne, som spelar hövding, så är de flesta ansiktena i rollistan obekanta. Det tycker jag är uppfriskande och kul. Gustav Skarsgård, som ensam skandinav, har en roll som båtbyggare. Vikingarna i övrigt spelas av en blandning av australiensare, kanadensare, tjecker, irländare m.m.

Härnäst så måste historienörden i mig få säga sitt…
Eftersom vikingarna själva inte dokumenterade sin historia så har Hirst fått gräva bland rapporter som utländska observatörer skrivit ner. Rapporter vars opartiska sanning man verkligen ska ifrågasätta. (Igen, precis som artiklar i en viss samtida tidning.)

Det är ändå roligt att de att man faktiskt tagit sig tid att göra denna research. Vissa scener är hämtade direkt ur en krönika av Ahmad Ibn Fadlahn medan annat är fria fantasier.

Och det är väldigt passande. Sagan om Ragnar är ett enda sammelsurium av händelser hämtade från olika historiska personers liv och annat som är bara påhittat. Man har tagit sig artistiska friheter… utan att för den delen stilisera de mer våldsamma och obehagliga delarna av historian så att det börjar likna ett avsnitt av Spartacus.

Vikings är välgjord och ambitiös. I Game of Thrones så pratas det hela tiden om att “Winter is coming”. Vikings slogan är “The storm is coming”.
Om du inte hakar upp dig för mycket på detaljer utan istället hungrar efter något lika episkt som Game of Thrones så borde du ge Vikings en chans.

Du kan just nu se Vikings via HBO Nordics streamingtjänst.

 

Amerikanska “video on demand”-jätten Netflix lanserade sin tjänst i Sverige i förra veckan… och nu undrar många: Är det här något att satsa på? Och vad har Netflix att erbjuda som inte andra aktörer på den svenska marknaden redan har?
.

Vad är det?

Netflix är en prenumerationsbaserad tjänst som låter dig se hur mycket du vill av deras utbud, för 79kr i månaden. (Just nu kan du prova en månad gratis utan att binda dig, så passa på!)

Det är en digital hyrvideobutik som låter dig streama film och TV-serier till din dator, spelkonsol (Xbox360, Playstation3, Wii), din smartphone, läsplatta, media extender eller direkt till TVn om du har en modern “smartTV”.
.

Utbudet

Netflix i USA erbjuder sina prenumeranter drygt 20,000 VOD-titlar. När tjänsten lanserades i Kanada så landade siffran på runt 7,000. Här i Sverige finns hittills bara ett par hundra filmer och TV-serieavsnitt.

Många hoppas på att utbudet med tiden ska bli större. Om det faktiskt blir så ligger inte helt i Netflix händer. Det är rättighetsinnehavarna till filmerna som bestämmer; vad de vill släppa på den nordiska marknaden och vilka samarbetspartners som de väljer att gå med.

Därför är det för tidigt att säga om Netflix kommer få mer innehåll med kvalité, eller om rättighetsproblematiken kommer tvinga dem att fylla på utbudet med titlar som man vanligtvis hittar i lågprisbackar på ICA.
.

Vem riktar sig tjänsten till?

Hyr du film eller prenumererar du på filmkanaler? Då kan det vara läge att titta på Netflix och andra video on demand-tjänster för att fylla dina behov.

Köper du många filmer och DVD-boxar? Fortsätt att göra det. Om det är något som du vill ha i din samling och vara säker på att du har kvar så finns det inget substitut. Just nu finns t.ex. alla säsonger av Buffy och Firefly på Netflix. Shiny! Men det finns ingen garanti att just detta fortfarande finns kvar där om ett par månader. Sortimentet kan komma att bytas ut med tiden.

Har du bred filmsmak och gillar du smala filmer? Netflix försöker att erbjuda något för alla. Både klassiska popcornrullar, äldre film, indie och Bollywood-film. Än då länge, medan utbudet är så här litet, så handlar det nog mest om att återse gamla favoriter – snarare än upptäcka nya.
.

Vad har Voddler & SF Anytime som inte Netflix har?

Svenska Voddler och SF Anytime svettas naturligtvis nu när den amerikanska jätten klampar in på deras territorium. De drar på sig rustning, slår sig för bröstet och säger att de minsann inte är rädda. De går ut med att de inriktar sig på att erbjuda de senaste DVD-släppen, för ett styckepris per film du hyr. Hos Netflix ser du istället filmer och serier som varit ute på marknaden ett tag.
.

HBO då?

Snart startar amerikanska HBO också en video on demand-tjänst i Sverige.
HBO ligger bakom succéer som Game of Thrones, Boardwalk Empire och True Blood.

Exakt vad som kommer bli tillgängligt av HBOs utbud i Sverige är ännu inte känt. Deras marknadsföring trycker på att vi kommer kunna se avsnitt direkt efter de haft premiär i USA, vilket är goda nyheter för de som inte vill vänta till svensk TV-premiär eller ladda ner illegalt.
.

Features – pixelviking testar

Jag testade på PC, Xbox360, iPad och iPhone. Tjänsten ska också fungera på min Sony Bravia smartTV och Boxee Box – men på ingen av dessa hade Netflixappen dykt upp än.

Mitt blygsamma bredband på 10MBit räckte gott och väl för att titta på film samtidigt som jag laddade hem andra saker i bakgrunden, utan att filmen hackade.

Gränssnittet på alla plattformar är föredömligt enkelt. Så enkelt att vissa önskvärda funktioner, som t.ex. att kunna söka per kategori, saknas.
Däremot finns filmtips för alla filmer, i stil med “om du gillar den här så kanske du också gillar…”. Sånt gillar jag.

På Xbox kändes bläddring och sökning en smula seg. Dock inte mycket värre än vad vi är vana vid när man hoppar från en sektion till en annan i Xbox egna gränssnitt.

En bra feature är att Netflix minns var du slutade titta, om du stoppar mitt i en film. Dessutom kan du, om du börjat titta på t.ex. Xboxen hemma, enkelt plocka upp din laptop, iPad eller iPhone och titta vidare på tåget eller bussen. Mycket trevligt!

En annan sak jag saknar, som t.ex. Boxee Box har, är en lista med bokmärkta filmer eller avsnitt som man vill titta på senare. Det finns heller ingen markering som visar vilka filmer/avsnitt som du redan sett. Det kan vara hopplöst förvirrande när du tittar igenom en serie och inte minns vilka avsnitt du redan sett.

Per default visas undertexter på Svenska. Dessa går inte att stänga av på vissa filmer/serier och det kan vara ruskigt irriterande.

Sociala features, som att få koll på vad dina Facebook-vänner tittar på, finns också. Se bara upp med vad du klickar på så att du inte spammar flödet eller låter hela världen veta när du tittar på något pinsamt. (Kom igen. Mellan dig och mig. Du vet att det kommer hända.)

På tal om sociala medier så tillhör Netflix officiella twitter det sämsta jag upplevt. Glättig amerikanske PR-jargong. Direktöversatt till svenska. Det inger inte förtroende och lämnar en bitter eftersmak.
.

Summa sumarum

Som storkonsument av film så blir både jag och min plånbok glada av att fler såna här tjänster letar sig till Sverige.

Om just Netflix kommer att få mina pengar i fortsättningen är dock helt beroende av vilket utbud de har att komma med. De filmer och serier som jag gillar mest äger jag redan i annan form. Övrigt som jag inte sett har jag heller ingen lust att se.

Utbudet behöver bli större. Alternativt roteras ut och ersättas med lika mycket nytt, med jämna mellanrum. Jag hoppas på det förstnämnda.

Nu i september och oktober drar den nya TV-säsongen igång i USA.
Härligt! Precis vad man behöver när regn och mörker gör att man hellre kurar i soffan än… Ääääh! Vad snackar jag om? Som nördar kurar vi soffan året runt. Eller hur?

Förutom återkommande serier som Once upon a time, Vampire Diaries, Walking Dead och Castle så hittar man en hel del nytt i tablån.

“Vänner”s Matthew Perry spelar ytterligare en neurotisk kille i Go On. Komediserien Don’t trust the bitch in appartment 23 är en sån bra titel att jag blir nyfiken bara på grund av det. The new normal där en singelmamma blir surrogat till ett gaypar rörde upp en hel del kontrovers innan det ens sänt sitt första avsnitt…

Vad jag, och jag misstänker att du som läsare, kommer bevaka med störst intresse är dock:

Revolution – Premiär 17e september
Superproducenten J.J. Abrams (Lost, Star Trek) och Iron Man regissören John Favreu står bakom den här postapokalyptiska serien som utforskar vad som händer när all elektricitet slutar fungera… för alltid.

Postapokalyps ligger mig särskillt varmt om hjärtat, och en rollista som består mestadels av okända namn retar min aptit.

Manusförfattaren för den populära Supernatural-serien har anklagats för att ha snott hela konceptet från bokserien Emberverse.
Det bekymrar inte mig speciellt mycket. Tankar runt vad som skulle hända med vårt el-beroende samhälle när denna resurs inte längre finns är knappast ett nytt eller unikt koncept.

Då oroar det mig mer att vad vi kan få är en serie som, likt Supernatural, fokuserar på vad en hormonstinn tonårspublik vill se – snarare än en mognare publik med aptit för fantasieggande apokalyps-scenarion.
.

Elementary – Premiär 27e september
Fans av den enormt framgångsrika och hyllade serien Sherlock har rasat mot Elementary.
Ett amerikanskt initiativ att, likt BBC, producera en nyskapande Sherlock Holmes serie som utspelar sig i nutid. Som en extra twist har man satt en kvinna i rollen som Dr Watson.

Visst hade det varit mer spännande om vi hade fått se en kvinna i rollen som Holmes?
Det energiska geniet med asperger-tendenser. Som har svårt att knyta an till eller förstå andra människor… snarare än Dr Watson, som med sina sansade och omtänksamma egenskaper redan känns som en slags moderlig gestalt?

Jag håller med fansens upprörda rop och tycker överhuvudtaget att ytterligare en Sherlock-serie känns vansinnigt onödig.
Det kommer inte stoppa mig från att se ett avsnitt eller två. Morbid nyfikenhet trumfar de flesta reservationer.
.

Arrow – Premiär 10e oktober
Superhjältar är det här årets vampyrer eller zombies. Det är hett… och berättelsen om den rike playboyen Oliver Queen, som bekämpar ondska under aliaset “Arrow”, innehåller alla de där klassiska superhjälte-ingredienserna.

De som läser serier eller sett serien Smallville är redan bekanta med Oliver. Vad vi ska få se här signalerar en mörkare och mer vuxen version av Arrow än vi är vara vid. Även det ligger helt rätt i tiden. Som en TV-motsvarighet till en dominerande trendfärg på världens alla catwalks.

Om det faktiskt går att engagera sig i, är något som bara den som tittar kommer få se.
(Den där sista meningen skrevs av bloggarnas egna skyddshelgon: Captain Obvious.)
.

Beauty and the Beast – Premiär 11e oktober
På tal om trender så var en av förra årets stora trender; sagor. Här kommer en ny serie på temat sjönheten och odjuret.

Skönheten består av en tuff New York polis (Kristin Kreuk från Smallville) och ett Dr. Jekyl and Mr. Hyde-liknande odjur… som ser ut som att han är hämtad från en kalsongannons.

Borta är sagorna- och 80/90-talsets bildliga (och håriga!) tolkningar av odjuret och hans “damsel in distress”. Vad vi får är förhoppningsvis något som är lite djupare än den vackra yta som trailern hintar om.
.

Nyfiken på mer?
Här hittar du hela listan över höstens amerikanska TV-premiärer.

Visste du att BBC har gjort en påkostad av TV-serie av Douglas Adams andra bokserie? Den där om privatdetektiven Dirk Gently?

Nä inte jag heller. Därför kom det som lite av en chock för mig när jag fick nys om att serien visades i våras och passerat helt obemärkt förbi. Som en ninja i natten.
Hur 17 gick det här till?
(Det enda som jag spontant kan komma på är att det var så nära inpå släppet av Sherlocks andra säsong att nyheten om Dirk försvann i explosionen av positiv press efter det.)

Titelrollen spelas av Stephen Mangan, som vi senast såg som den smått neurotiske manusförfattaren som försökte stryka Matt LeBlanc medhårs i serien Episodes.

Se hela pilotavsnittet här.

Ett par varningens ord till de som älskar “Liftarens Guide” men inte har läst Dirk Gently:
Det här är något heeeeelt annat. Serien har fortfarande inslag av sci-fi, fantastiska karaktärsporträtt och Douglas Adams humor. Men förväntar du dig ett rafflande galet rymdäventyr så lär du bli besviken.

Ett pilotavsnitt och tre reguljära avsnitt har gjorts. Nu vet i alla fall jag vad jag ska göra i helgen!

Kommer du ihåg ditt 80-tal? När Batman var het på bio och man bänkade sig i TV-soffan för att titta på Dallas och V? Vänta. Låt mig formulera om det där.

Är du gammal nog att minnas bevingade ord som “På kurs med Kurt” eller “Wienerbröd med chokoläääääde”, och var de kommer ifrån?

De popkulturella uttryck som vi använde så flitigt en gång i tiden är på väg att falla i glömska. Hur mycket kommer du ihåg?
.

Jag kan flyga – jag är inte rädd

Aaaah, Sällskapsresan… Svenskarnas kanske mest folkkära filmserie. Nog har den gått i repris tillräckligt många tråkiga julhelger för att kunna citeras – utan att få blanka oförstående blickar som svar?
.

Voffer gör hon på detta viset?

Det borde väl även gälla Ronja och Rumpnissarna? Om inte annat så blir väl småbarnsföräldrarna påminda om replikerna när ungarna tittar på filmen om och om igen?
.

Jag har en plan!


Har svårt att tro att någon som växt upp i ett hushåll med en dumburk skulle ha glömt “Lyyyysande Sickan!” och “Vilken smäll!”, så filmklippet visar istället Sickan och lilla Nisse… eftersom jag håller på att kissa på mig av skratt varje gång jag ser det.
.

Tänkte inte på det

Här börjar vi komma in i gränslandet… Lorrygängets sketcher gav upphov till en rad uttryck som idag har börjat glömmas bort. Det är inte längre säkert att man kan säga “Mjaaaa, jag är skeptisk.” och få till ett nickande samförstånd.
.

Vilse i pannkakan

Alla känner till frasen… men hur många kommer faktiskt ihåg serien? Inte jag i alla fall. Klippet här påminde mig om varför folk gillar att säga att det här programmet förstörde/traumatiserade en generation. Den generation som växte upp och såg till att barnprogrammen består av Svamp-Bob Fyrkant istället. Yaaaaay. “Framsteg”, kallas det visst.
.

Bullen

Att Martin Timell figurerat i TV-rutan iklädd annat än snickarbyxor är det oroande många som glömt bort vid det här laget. “Kära Bullen”, och “Inte tjejen i filmen som skrivit brevet” används fortfarande… men om folk under 30 faktiskt har sett programmet är mer oklart. (Filmklippet är föresten inte hämtat från Bullen. Fick ändå vara med, pga awesome.)
.

På kurs med Kurt

För att få råd med den fina runda båten så arrangerade Kurt kurser i bl.a. dammsugning och matlagning. Alltid med katastrofalt resultat.
.

Det är lunch

Från filmen “Stockholmsnatt” kommer en fras som man aldrig hör längre… (Ja folk pratade faktiskt så där på 80-talet och ja, du ser en ung Paulo Roberto där i slutet.)
.

Skräphögen har talat. Mjäää!

I Stockholmstrakten, där jag växte upp, sa man gärna “Skräphögen har talat”, när någon gjort ett uttalande som det inte var meningen att man skulle ifrågasätta. Det kom från serien Fragglarna, där en hög med sopor fyllde en slags orakel-lik funktion. (Don’t ask.) Efter den gjort sina uttalanden så sa fragglarna i kör…
.

Haru inte snackat med morsan än?

Nej, Magnus Ugglas rollfigur i filmen “G” var inte trovärdig ens då. Kändes jäkligt smetig och överdriven. (Det är nog bäst att tydliggöra det för den yngre generationen.) Just därför kunde man länge efter filmen släpptes höra den här repliken och “Kunde du inte sagt det liiiiite tidigareeee?”, med någon slags ironiskt (och ändå filmen trogen) Stockholmsdialekt.
.

Chokolääääääde

Herr Skumberg i Solstollarna förklarar det korrekta sättet att uttala choklad.
Det fanns en tid då ingen sa ordet, utan att uttala det på danskt vis. Denna tid sammanföll med en period då man heller inte kunde nämna ett visst bakverk utan att uttala det; “Tåååååetan!” (Titta på egen risk. Om du tyckte att Vilse i pannkakan var illa…)
.

The Slut

Så stod det faktiskt i slutet av en svensk komedi en gång i tiden. Oskuldens tid tydligen… då ingen skulle göra samma rännstensassociationer som vi gör idag.

Såattehh… Det var det. Vilka fler svenska bevingade ord från 80-talet har jag missat?

 

Bonus, bara för att:

Visste ni föresten att det är Sven Melanders egna unge han intervjuar?

TV kanalen SyFy producerar en minst sagt brokig skara TV-serier. Från de übercharmiga “Eureka” och “Warehouse 13”, till lite mer tveksamma dokumentärserier om paranormala fenomen.

Serien “Lost Girl” handlar om Bo, som när serien börjar tror att hon är en mördare med en förbannelse vilande över sig. Hon kan inte kyssas eller ha sex utan att det tar livet av hennes partner.

När hon flyr till en ny stad upptäcker hon en dold värld av mytologiska väsen, kallade “Fae”. Hon får också reda på att hon själv tillhör en av deras starkaste raser. Bo är en succubus. En varelse som använder sex som föda, för att läka sig själv eller för att döda.

Bo, med ett gäng nyfunna vänner, bestämmer sig att försöka bemästra sina krafter och använda dem för att hjälpa både människor och Fae.

(Undrar om J.J. Abrams vet om att man skamlöst plankat loggan från LOST?)

Ja, vad kan man säga om den synopsen? Annat än att det är bättre än det låter…
och ändå inte.

Manuset är ibland skrattretande slarvigt skrivet. Även om man har en öppen inställning kan man ändå inte låta bli att lägga märke till enorma logiska hål. Premissen att Bo råkar bli skadad i varje avsnitt och måste läka sig själv, genom att kyssa eller ha sex med allt på två ben, är genomskinlig som gladpack.

Ändå är jag fast.
Varför tittar jag på det här egentligen? Och varför uppmuntrar jag andra att göra samma sak?

Förutom heta scener, är det som räddar serien en modern och spännande lore, som bygger på välkänd mytologi. Fallen, som Bo och gänget tar sig an, är väl i klass med valfritt avsnitt av t.ex. X-files eller Warehouse 13.
.

Triangeldrama mellan Sienna Miller, Drusilla från Byffy & Chris Martin från Coldplay.

Det går inte att sticka under stol med att den sexuella spänningen mellan Bo och framförallt två andra huvudfigurer (en manlig och en kvinnlig) är en stor del av poängen med serien.

Det här är ett skyldigt nöje. Varken mer eller mindre. Är du hungrig efter ett sådant, i en nutida fantasymiljö, så har du två… snart tre säsonger av guilty pleasury goodness framför dig.

Mer info: http://www.syfy.com/lostgirl/

Guilty pleasures. I haz them.
Det finns framförallt 3 serier som jag, mot bättre vetande, tittar på.
.

3. Modern family

Som titeln antyder så visar serien prov på en ny, modern och alternativ syn på hur en lycklig kärnfamilj kan se ut.

Först har vi den arketypiska amerikanska bilden av vad en lyckligt familj är; Mamma, pappa, barn. Pappan tjänar pengarna och mamman är hemmafru. Utöver detta har vi har den omgifta far- & morfadern med sin betydligt yngre fru, och slutligen ett homosexuellt par.

Serien har hyllats som få i amerikansk media, för att den visar prov på alternativa livsstilar och dessutom framställer dem i positiv dager. Det som ingen tycks prata om (i alla fall inte särskillt högt) är att serien också är en mästare på att befästa diskutabla stereotyper. Den framgångsrike och äldre mannen har skaffat sig en “trophy whife” från sydamerika, vars gapighet endast matchas av hennes djupa urringningar. Gayparet framställs ofta som överkänsliga drama queens.

Trots detta får serien mig att le. Den patetiska pappan som aldrig lyckas med något. Den verbala unga frun som på något sätt lyckas förkroppsliga både Lucille Ball och Ricky Ricardo, på samma gång. Och det älskvärda paret med sin lilla adoptivdotter.

Jag kan inte låta bli att undra hur människor påverkas av att se en sådan här serie. De som ännu inte riktigt tänkt färdigt runt hur de ska förhålla sig till homosexualitet m.m. Hjälper det, eller stjälper det att se människor skildras på det här sättet? Det övergripande intrycket borde ju vara positivt, men visst hade det varit skönt att slippa stereotyperna?
.

2. The Big Bang Theory

Som stolt multi-nörd är just att vara nörd och nördkultur, av förklarliga skäl, något som ligger mig extra varmt om hjärtat.

Jag dör därför lite inombords när Hollywood sammanställer ett team av hippa stylister, inredningsarkitekter och regissörer av glättig reklamfilm för att ge “min” kultur en make-over. Resultatet blir oundvikligen en technicolorskimrande, “laugh track”-användande, tillrättalagd smörja.

Precis som i Modern Family så klänger man sig krampaktigt fast vid inarbetade stereotyper som om de vore den sista kalkonen i affären, dagen före Thanksgiving. Tafatta killar som inte vågar snacka med tjejer, klär sig illa och samlar på serietidningar. Och som inte det vore nog så är alla människor i serien (som inte har jobb inom något nördigt område) automatiskt snygga och självsäkra. Detta märks speciellt tydligt på tjejerna i serien som, om möjligt, känns ännu mer överdrivna än killarna.

Det finns egentligen bara en anledning till att jag tittar på den här serien, och hans namn är Sheldon Cooper. Sheldon roar mig, trots att han är en vandrande klyscha. Och jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Jag har smygande misstanke om att det är för att Sheldon ofta reagerar på sin omgivning som en av mina favoritfigurer från Liftarens Guide till Galaxen: Marvin, the paranoid android.

Sheldon är Marvin, med en gnutta Pee-Wee Herman med i mixen, för den goda sakens skull.
.

1. The Walking dead

Visste du att när världen går under så återgår alla överlevande till en slags nostalgisk snuttefiltstillvaro där könsrollerna är som hämtade från 50-talet? Det tycks skaparna av The Walking Dead tro i alla fall.

Männen är riktiga män, med hår på bröstet och skjutvapen i högsta hugg. De utför hjältemodiga stordåd i varje avsnitt. Kvinnorna är förpassade tillbaka till köket. Deras lycka står och faller helt med det som männen bestämmer.

Det ruttnaste i Walking Dead är inte de vandrande liken. Det är kvinnosynen.
.

Stand back, baby. I got this.

Jag vill egentligen inte gilla The Walking Dead. Trots zombies och postpokalyptiska scenarion, som fascinerar mig, så är det så mycket som talar mot den. När jag hör någon som pratar om serien så blir jag både glad, och vill diskutera senaste avsnittet med dem… samtidigt som jag innerligt hoppas att personen är såpass medveten att de faktiskt har lagt märke till och reagerat på samma bakåtsträvande tendenser som jag själv svurit över.
.

Summa sumarum

Vissa serier borde bara få ses om man uppfyller vissa grundläggande krav på tidsenlig medvetenhet och medmänsklighet. You must be this enlightened to watch this show.
Eller så kunde amerikanska serier bara sluta med sina förbannade stereotyper. Either way.

Hej, jag heter Sofia och jag är besatt av robotar.

Robotar, människoliknande androider och maskinella monster med mycket hydralik.
Vrrrr, katschunk! Vrrrr, katschunk! Musik i mina öron!

Jag har samlat på mig videoklipp med robotar som jag känner att jag måste dela med mig av. Somligt har jag postat här i bloggen eller på Twitter förut. Annat är nya guldklimpar.
Håll till godo!
.

Panic Attack!

Gigantiska robotar invaderar Montevideo. (5min kortfilm)

(Den här videon blev så populär att regissören Fede Alvarez blev upptäckt av Peter Jackson, som gav honom jobbet att regissera nästa Evil Dead.)

.

AT-AT day afternoon

Som gammalt Star Wars fan så kan man inte annat än älska den här.
Jag vill också ha min egen AT-AT!


.

Star Crash

Appropå Star Wars…
Har du sett David Hasselhoff i den här skamlösa Star Wars imitationen från 1978?

En allvarlig rival till den universellt erkända värsta slagsmålsscenen någonsin, om du frågar mig.

.

Ice Pirates

Och när vi ändå är inne på filmer som är så pinsamt dåliga att de blir bra.
Vad sägs om robotarna i Ice Pirates? Jive-snackande hallick robotar ser man inte varje dag.


.

Steel Collar Man

Eller den misslyckade polisserien Steel Collar Man från 1985?

Du bara inte ser den här typen av vinglig animatronics längre. Kan faktiskt tycka att det är synd, för jag skrattade så jag grät när såg det här.

.


Citroën

Kommer du ihåg de transformers-inspirerade reklamfilmerna för Citroën?

Det blev en hel serie med filmer och de inspirerade spoofs.
(Samtliga mer underhållande än Transformersfilmerna, kan man väl tillägga.)

.

Playgroup, Number One

Långt innan den dansande bilen; en av mina favorit musikvideos någonsin.

Roboten snor danssteg av bl.a. Michael Jackson, John Travolta och Daft Punk.

.

I’m here

Den dansande robotens fyrkantige kusin är med i den här kortfilmen av Spike Jonze. (Trailer)

Hela filmen (31min)

.

Endhiran

Om man kombinerar Bollywood med Matrix, Terminator och Transformers… vad får man då?
Man får Endhiran (Robot). 2000-talets utan tvekan sjuuuuukaste rulle!

Och så länge det nu varar, kan du se hela filmen med undertexter här. (2tim 50min)
.

Har du några kul klipp med robotar, eller en speciell favoritrobot?
Dela gärna med dig i kommentarerna!

Den nya TV-säsongen börjar snart i USA och det innebär alltid att en massa nya TV-seriers öde ska avgöras…

En hel armé med pilotavsnitt ska sändas, tittares uppmärksamhet ska fångas in och i bästa fall beställer TV-bolagen fler avsnitt.

Jag har hoppat ner i det enorma berget med skräp och vadat bland ofattbara mängder illaluktande och halvruttna programidéer (som tyvärr dominerar det nya utbudet) för att gräva fram ett par gömda skatter. Nya serier som jag hoppas ska få en chans att skina och nå oss här i Svedala så småningom.
.
.

7. How to be a Gentleman

Om du är ett fan av stand up så känner du kanske till nya zeeländaren Rhys Darby?

How to be a gentleman verkar bli en typiskt plastig amerikansk sitcom, med laugh track (fy fan!), där Rhys spelar en mindre roll. Och om jag ska vara ärlig så bryr jag mig inte om vad den handlar om, så länge som man bara sett till att ta tillvara på Rhys naturliga charm.
.
.

6. Ringer

Sarah Michelle Gellar, som vi inte sett på TV sedan hon spelade Buffy the Vampire Slayer, har huvudrollen i Ringer. Hon spelar en kvinna på flykt, som gömmer sig i rollen som sin rika tvillingsyster… tills hon får reda på att systern också är jagad.

I ett grepp, som vi inte sett sedan Föräldrafällan, så spelar SMG båda systrarna.
Lyckligtvis slipper vi se henne klumpigt prata med sig själv igenom hela serien, då den rika systern försvinner redan i piloten.
.
.

5. Alkatraz

Förmodligen säsongen 2011-2012s säkraste kort. J.J. Abrams, som ligger bakom  bl.a. Lost, Alias, nya Star Trek filmen och Fringe, producerar.
Kan Alkatraz bli annat än succé?
.
.

4. The Playboy Club

Den här piloten luktar höga produktionsvärden lång väg. Regissörer och manusskribenter är Emmy-vinnare flera gånger om med The Sporanos, Mad Men och Tru Calling.
Att man låtit sig inspireras av Mad Men och Bordwalk Empire är uppenbart.

En smart, provocerande serie med fingertoppskänsla för tidsepoken, eller en tuttfest i lätt förklädnad? Jag får erkänna mig nyfiken.
.
.

3.  Terra Nova

Det är svårt att avgöra från en trailer om en serie verkligen är något att ha… Inte minst pga av sina miljöer och vissa medverkande ger Terra Nova intryck att vara en svulstig Earth 2, i Avatar-miljö. En ny Jurassic Park, snarare än rymd och nybyggarkänslan vi fick i Firefly.

Det är lätt som sci-fi fan att känna sig lite svältfödd och otillfredsställd efter besvikelser som Falling Skies, nya V och Outcasts. Men vi lever på hoppet, eller hur? Nästa stora sci-fi serie måste ju komma förr eller senare.
Det kanske inte är just Terra Nova, men jag är villig att ge den en chans.
.
.

2. Grimm

Kommer du ihåg sagorna som dina föräldrar berättade för dig som liten?
De var inte sagor. De var varningar.

Jajaja, jag vet vad du tänker. Klych-o-rama!
Räddningen (om det nu faktiskt är något att ha) heter David Greenwald. Joss Whedons högra arm, som i allra största grad varit inblandad i både Buffyoch Angel. Han har också den alldeles för kortlivade Moonlight på sitt CV, tillsammans med den charmigaste sci-fi serien på TV idag: Eureka.
.
.

1. 17th Precinct

Den här serien har beskrivits som en “Harry Potter för vuxna”, där det finns magiska städer med larviga namn som “Excelsior”. Mycket mer än så är det svårt att få fram om serien i dagsläget… Trots detta så toppar 17th Precinct min lista. Detta är tack vare en man: Ronald D. Moore.

I kronologisk ordning har Ronald producerat och även skrivit manus till bl.a. Star Trek Next Generation, ST First Contact, Roswell, Carnivàle, Battlestar Galactica och Caprica.

Jag väljer att ignorera att serien också jämförts med Smallville (58 sekunder in) och dreglar hejdlöst!
.

 

Vad tror ni? Epic win eller wah wah waaaaah?

Bonus:
Wonder Woman & Charlie’s Angels ska återupplivas i år. (Suck! Att folk aldrig lär sig?)