Arkiv för ‘Teknik’ kategorin

vivopc_banner

I min TV-bänk har det stått en Boxee Box sedan 2011.
En föredömligt elegant media extender-lösning med snyggt gränssnitt och smidig fjärrkontroll.

Boxee har flera fiffiga funktioner och jag har älskat hur den gjort gjort mitt liv enklare genom att automatiskt ladda ner filmomslag och organiserat min stora film- och seriesamling på ett snyggt sätt.

Sedan en tid tillbaka så har Boxee börjat hacka vid uppspelning av vissa filmer. Jag har därför letat med ljus och lykta efter en ny lösning.

Det skulle visa sig vara knepigt. Myyyycket knepigt. Min krav- och önskelista var kilometerlång.

MÅSTEN:

  • Stöd för alla möjliga (och omöjliga) filtyper och codecs
  • Spela upp Full HD
  • Automatiskt identifiering av filmer, serier och musik
  • Även möjligt att identifiera filmer/serier med hjälp av .nfo-filer
    (nödvändigt för alla asiatiska filmer/serier jag ser på)
  • Snyggt, välorganiserat och rappt gränssnitt
  • Smidig uppspelning och navigering med fjärr
  • Helt knäpptyst uppspelning (Viktigt!!)
  • Liten formfaktor
  • USB-ingångar för t.ex. extern hårddisk/sticka
  • Wi-Fi-anslutning
  • HDMI-utgång
  • Välfungerande webbläsare

TREVLIGT, men inte krav:

  • Lokal hårddisk
  • Trådad nätverksanslutning
  • Säljs och supporteras av svensk återförsäljare
  • Möjlighet till appar som t.ex. YouTube, Spotify mm
  • Möjlighet att blocka annonser i webbläsaren
  • Möjlighet att skräddarsy gränssnittet och kontroller
  • Potentiellt stöd för nästa generations HD-upplösning (4K UHD)
  • Minneskortsläsare

Ja, jag skulle kunna fortsätta… Det här var de viktigaste punkterna.
.

Kan XMBC vara svaret?

Det finns flera smarta programvaror som ger dig funktioner och gränssnitt som underlättar ditt filmtittande… Populära Plex, till exempel, har fina finesser. Med Plex kan du börja titta på din serie på vardagsrums-TVn och plocka upp där du var, på paddan, när du sitter på bussen.

Efter att ha provat en jailbreakad AppleTV (2nd gen) med Xbox Media Center så började jag fundera på om det kunde vara början på lösningen som ger mig det där som just jag behöver. En bra programvara på någon form av liten dator…

XBMC är gratis och har funnits i mer än 10 år. Jag har inte blivit blixtkär när jag testat det tidigare gånger, men nu har det mognat till sig. Det har dessutom ett stort community runt sig som ständigt jobbar på att göra det bättre. Vilket alltid är ett plus.

Just AppleTV-hårdvaran klarade inte heller av filerna som hackade på Boxee Box.
Så jag resonerade så här: Vad finns det för något annat som är kraftfullt nog, litet nog och tyst nog? Något som man kan lägga XBMC på och som inte kostar skjortan?

Efter att ha testat andra mediaspelare och till och med tittat på möjligheten att bygga en skräddarsydd HTPC så hittade jag äntligen en paketfärdig lösning som funkar:
.

ASUS VivoPC.
En liten, knäpptyst mediadator.

vivopc_1Det finns flera modeller av VivoPC… Jag klurade ut att den billigaste modellen (ASUS VivoPC VC60-B014K) skulle täcka mina behov.

Den sätter en prydlig bock bredvid samtliga (!!) punkter i både “måsten” och “trevligt”-kolumnerna i min kravlista. OCH jag kan dessutom göra mycket mer med den, eftersom det är en fullfjädrad dator och inte en renodlad mediaspelare.
.

Nackdelar?

  • Priset. Jag betalade 3,490kr.
    Du kan få t.ex. AppleTV, ChromeCast, WD TV och Boxee Box,  för 1,100 kr och under.
    (Tyvärr funkar ingen av dessa för just mina behov.)
  • Mindre användarvänlig.
    Lösningen är inte lika supersmidig som rena media extenders som är vigda åt enbart mediauppspelning och utvalda appar.
    (Men så kan ju VivoPC göra mer än vad de kan. Så det väger upp.)
  • Windows 8. Detta är något som jag länge undvikit som pesten.
    Funderade både länge och väl, efter jag hittat VivoPCn, just eftersom att Windows 8 avskräckte.
    Dock hoppades jag (och det visade sig vara rätt) att jag kommer bli så nöjd med XBMC att jag inte behöver störa mig så mycket på operativet som jag ändå knappt använder.

.

Ett par ord om fjärrkontroll/tangentbord
vs. att styra med hjälp av mobilen & en app

Det följer med ett tangentbord och mus med VivoPCn.
Jag använder ingetdera. (Om jag inte ska spela spel eller skriva en längre text.)

Eftersom jag använder PCn mest för att spela upp film och serier så är det en bra fjärr som jag behöver. Gärna med ett litet tangentbord så att man kan göra en snabb Googling eller hitta på YouTube.

Jag köpte mig därför en fjärrkontroll som har ett microtangentbord och touchpad på ena sidan och mediakontroller (lik Boxee Box härligt enkla fjärr) på andra sidan.
200kr kostade detta lilla underverk, och det tycker jag det är väl värt.

Du kan styra XBMC med hjälp av din mobil eller padda också. Det kostar ingenting.

Fast… vill man verkligen behöva flytta ögonen från filmen till mobilen och leta rätt på ikonen för t.ex. paus i mobilens app?
För mig är svaret ett ljudligt “NEJ!”.

Med en fjärr så har du taktila knappar så att du inte behöver sluta titta på TVn. Och svaret från trycket är omedelbart (vilket inte alltid är fallet med alla appar).

Det borde vara en självklar och uppenbar grej, men jag tror att många inte tänker på hur stor skillnad en sådan liten sak som en riktig fjärr kan göra för helhetsupplevelsen.
.

Summa summarum

ASUS VivoPC – 3,400kr
Fjärrkontroll – 200kr

Kan man komma undan billigare? Absolut.
Kan man då vara säker på felfri uppspelning i ett par år framöver? Tveksamt.
Och kan man checka av alla punkter i en petig prylnörds kravlista? Definitivt inte.

Jag är nöjd.
Hoppas att du som Googlade fram den här artikeln också fått någon idé som kan hjälpa dig hitta det som är rätt för dig.

“Hong Kong är inte längre det shoppingparadis det en gång var.”
Den frasen stötte jag på, gång efter gång, när jag gjorde research inför min resa till Hong Kong i sommar…

Hur mycket billigare kan man köpa en kamera för i Hong Kong och var ska man leta?
Om du har vägarna förbi och går i samma tankar – så kan jag dela med mig av mina erfarenheter.
.

Är det fortfarande så mycket billigare att det är lönt att köpa där?

Svaret är att det beror på två faktorer. Vad du köper och var.

Möjligheten att spara många tusenlappar växer givetvis med hur dyr utrustning du är ute efter. Jag var själv ute efter en liten kamera i 6,000 kr-klassen och började titta i Hong Kongs teknik och kamerakvarter, runt Nathan Road.
.

kamera_1

Nathan Road

Kamerabutikerna duggar tätt runt Nathan Road, i Kowloon Bay, och de är ökända för att försöka lura sina kunder. Det finns möjlighet att spara pengar här. Men bara om du vet exakt vad du vill ha, är beredd på tuff förhandling och har ögonen med dig när du ska betala.

Så här går processen ofta till:

  1. Berätta vilken kamera som du vill ha.
    Gör din hemläxa så du vet exakt vad du köper och ha gärna 2-3 olika modeller i åtanke.
  2. Om försäljaren försöker övertala dig om att köpa en annan modell: Se upp!
    Detta kan betyda att kameran du vill ha inte finns i lager. De försöker då sälja på dig något sämre och/eller dyrare. Be vänligt och bestämt att få se precis den kamera du bett om.
  3. Med rätt kamera i hand: Inled förhandlingar.
  4. Räkna med att du kan få lägga runt 30 minuter på att pruta. Var vänlig men hård.
    Bli inte avskräckt om de höjer rösten och börjar prata med händerna. Det är bara teaterfasoner och en del av deras strategi.
  5. Tänk på att försäljarna gör detta varje dag och aldrig skulle gå med på att sälja för ett pris som de inte gör en vinst på. De blir inte förolämpade, även om det kan se ut så.
    Du ska inte heller ta åt dig av vad de säger. Allt är en del av spelet och det är inte personligt.
  6. Det finns ingen generell procentsats som handlarna lägger på. Det är därför omöjligt att säga hur mycket du kan pruta ner priset. Ha koll på vad kameran kostar hemma och försök lirka tills du märker att det tar definitivt stop.
  7. När ni är överens kommer ett sista viktigt steg: Håll i kameran!
    Antingen behåll exemplaret som du tittat på, eller om de hämtar en ny låda från lagret: Kontrollera innehållet i lådan noga.
    Det är tyvärr vanligt att butikerna försöker luras och byta ut innehållet. Om du går ut ur butiken med fel kamera så räknas det som samma sak att du accepterat det du fått. Att visa kvitto hjälper inte.

Med andra ord är shopping här en aning snårigt. Om du gillar spelet och utmaningen i att pruta så bjuder detta på en prövning i världsklass.

Min trip till området innebar att jag letade upp ett par butiker med gott rykte.
Där blev jag tyvärr otrevligt bemött och kunde inte förhandla ner priserna så mycket som jag hade förväntat mig. I en butik vägrade de till och med att pruta, vilket ju är hela poängen med att gå just dit. Dessutom erbjöd inte alla en internationell garanti på kameran.

Därför gav jag upp och spanade in motsvarigheterna till Elgiganten och SIBA istället.
I Hong Kong heter de stora kedjebutikerna Fortress och Broadway.
.

kamerashop

Fortress

Väl på Fortress så undrade jag varför jag brytt mig om Nathan Road över huvud taget.

Priserna är inte förhandlingsbara, men de ligger på en vettig nivå från början. Och du riskerar inte att bli lurad. Säljarna var trevliga och kunniga, och kameran kom med en full internationell garanti.

Min kamera, som i Sverige kostar runt 6,000 kr, fick jag för 4,000 kr.
Det priset inkluderade dessutom ett tillbehörspaket med minneskort, fodral, tripod m.m. som i svensk butik hade kostat runt 6-700 kr.

Runt Nathan Road lyckades jag pruta ner priset till ung. samma nivå. (Det skiljde på runt 150kr.) Och tillbehörspaketet innehöll färre saker av billigare märken.
.

Så sammanfattningsvis?

Skit i de små kamerabutikerna runt Nathan Road om du inte är specifikt ute efter utmaningen och grejen med att pruta dig till det absolut bästa priset.

Större risk innebär dock inte alltid ett betydligt bättre pris. De små handlarna närmar sig de stora allt mer i Hong Kong, vilket gör det allt svårare att fynda.

Gå istället till de stora pålitliga butikerna direkt. Som svensk kan man spara en rejäl hacka på att köpa kamera i Hong Kong oavsett var.

Varför göra det besvärligare för sig än det behöver vara?

2013 är här, och det är hög tid att summera vilka de coolaste robotarna var under förra året!
Det här är så spännande att jag inte kan hålla mig en sekund till. Pang på rödbetan!
.

  • 10. David

Är det bara jag, eller stal David showen i Prometheus?
Den här reklamfilmen är faktiskt bättre än själva filmen. Helt underbar!
Fassbender som David ger mig GÅSHUD! Enda anledningen att den inte kommer längre upp på listan är att David inte finns på riktigt… än.
.

  • 9. Phantom X

Sådana här spindelrobotar har fascinerat mig ända sedan jag såg scifi-rullen Runaway (trailer) och såg KISS Gene Simmons (som spelade skurk i filmen) bli dödad av en armé spindelrobotar.
Så här nästan 30 år senare så är verklighetens robotar läbbigt lika filmens framtidsvision.
.

  • 8. Nya ASIMO

Asimo-projektet pågått sedan år 2000 och förra året släpptes en ny och förbättrad modell.
Allt jag vill veta är när kan jag köpa min alldeles egna robotbetjänt? NÄR?!
.

  • 7. Cheetah

Har du sett den där reklamfilmen för Absolut Vodka, med musik av Swedish House Maffia? (En av förra årets läckraste reklamfilmer.)

Här har vi en robot som finns på riktigt, på ett liknande tema. En cheetah och inte grayhound, men fortfarande riktigt kul att den finns på riktigt.
.

  • 6. Quantic Dreams Kara

2012 släppte spelföretaget Quantic Dream (Fahrenheit & Heavy Rain) en Playstation3-demo som fick hela nätet att vibrera.
Är du en av de som också tycker att det här borde ha gjorts till ett riktigt spel?
.

  • 5. RHex

ALLA robotar som på något sätt påminner en om den vandrande kofferten från Discworldserien  – är en bra grej. Vet inte riktigt vad jag skulle med en till, men jag vill ha en!
.

  • 4. Äkta människor

SVTs storsatsning “Äkta Människor”; en serie som utspelade sig i en alternativ nutid där robotar är en del av vardagen – slungades mellan pinsamt krystad dialog och en välputsad dystopisk vision.

När såg vi SVT satsa på någon form av scifi senast? Dessa robotar bara MÅSTE uppmärksammas och förtjänar en plats i listan.
.

  • 3. Petman

Kan vi PRATA om hur Petmans huvud är det tuffaste någonsin?
Såååå Battlestar Gallactica Cylon, ca: 1978.
Imponerande balans och fotarbete också.
.

  • 2. Charli

En lista över 2012s häftigaste robotar hade aldrig varit komplett om inte minst EN av dem hade dansat Gangnam style, eller hur?
.

  • 1. Curiosity

Kunde jag valt något annat? Jag tror att förklaringar är överflödiga.
The little robot that could. *sniff*

Mer robot <3?

Man hittar en del konstiga grejer när man slösurfar ibland…
Glöm vresiga katter och dansande koreaner ett tag och spana in det här!
.

Spännande teknik

Så här i början på ett nytt år så blir man ju extra nyfiken på vilken banbrytande teknik som det nya året för med sig. Kan vi få några jetpacks i år tro? Inte? Nähej… men sådana där coola futuristiska interface som Tom Cruise använde i Minority Report då?

Jodå, det är på gång!
Leap Motion lanseras i februari och har en prislapp som vanliga dödliga kan leva med. ($70)

Även om precisionen säkert lämnar en del att önska och det kommer finnas ett begränsat antal program som stödjer Leap Motion så känns det här lovande. Eller hur?
.

Nya spelplattformar

Sen har vi det här med billiga och androidbaserade spelplattformar, som dessutom låter dig spela gratis.

OUYA Kickstartade framgångsrikt sitt projekt och fick nära $8,6 miljoner (när de bad om $950,000). Nu, innan OUYA ens skeppats ut, så kommer det som flera dubbat “OUYA 2”. Ett projekt kallat GameStick, som gör allt det där som OUYA ska göra… fast billigare.

GameStick nådde sitt Kickstartermål efter bara en dag. EN DAG!

Kul med android och fler öppna plattformar, säger jag. Hurra för att alla indiespel som OUYA & GameSticks ägare kommer kunna spela i TV-soffan!
Men visst känns det rätt märkligt att en ny produkt (OUYA) har fått sån här konkurrens och blivit gamla nyheter redan innan den kommit ut?

.

Dagens WTF?!

På ett heeeeeelt annat ämne så MÅSTE jag bara dela med mig av vad som måste vara mitt bästa YouTube-fynd sedan den Indiska actionfilmen Endhiran. Det här är… håll i hatten nu… en turkisk stålmannen-film!

Den här filmen har ALLT!
Kille i blå/röd spandex, ostiga specialeffekter (inkl. actionfigur), John Williams Superman-soundtrack blandat med turkisk folkmusik och slagsmålsscener i klass med Kirks “worst fight scene ever”, med ödlan.

Jag undrar bara: HUR gick det här till? Och VARFÖR har jag inte sett det här tidigare?
Internet – j’accuse!

(Hela filmen, inkl. engelska undertitlar finns föresten att hitta på YouTube. Varsågodförinfon.)

Amerikanska “video on demand”-jätten Netflix lanserade sin tjänst i Sverige i förra veckan… och nu undrar många: Är det här något att satsa på? Och vad har Netflix att erbjuda som inte andra aktörer på den svenska marknaden redan har?
.

Vad är det?

Netflix är en prenumerationsbaserad tjänst som låter dig se hur mycket du vill av deras utbud, för 79kr i månaden. (Just nu kan du prova en månad gratis utan att binda dig, så passa på!)

Det är en digital hyrvideobutik som låter dig streama film och TV-serier till din dator, spelkonsol (Xbox360, Playstation3, Wii), din smartphone, läsplatta, media extender eller direkt till TVn om du har en modern “smartTV”.
.

Utbudet

Netflix i USA erbjuder sina prenumeranter drygt 20,000 VOD-titlar. När tjänsten lanserades i Kanada så landade siffran på runt 7,000. Här i Sverige finns hittills bara ett par hundra filmer och TV-serieavsnitt.

Många hoppas på att utbudet med tiden ska bli större. Om det faktiskt blir så ligger inte helt i Netflix händer. Det är rättighetsinnehavarna till filmerna som bestämmer; vad de vill släppa på den nordiska marknaden och vilka samarbetspartners som de väljer att gå med.

Därför är det för tidigt att säga om Netflix kommer få mer innehåll med kvalité, eller om rättighetsproblematiken kommer tvinga dem att fylla på utbudet med titlar som man vanligtvis hittar i lågprisbackar på ICA.
.

Vem riktar sig tjänsten till?

Hyr du film eller prenumererar du på filmkanaler? Då kan det vara läge att titta på Netflix och andra video on demand-tjänster för att fylla dina behov.

Köper du många filmer och DVD-boxar? Fortsätt att göra det. Om det är något som du vill ha i din samling och vara säker på att du har kvar så finns det inget substitut. Just nu finns t.ex. alla säsonger av Buffy och Firefly på Netflix. Shiny! Men det finns ingen garanti att just detta fortfarande finns kvar där om ett par månader. Sortimentet kan komma att bytas ut med tiden.

Har du bred filmsmak och gillar du smala filmer? Netflix försöker att erbjuda något för alla. Både klassiska popcornrullar, äldre film, indie och Bollywood-film. Än då länge, medan utbudet är så här litet, så handlar det nog mest om att återse gamla favoriter – snarare än upptäcka nya.
.

Vad har Voddler & SF Anytime som inte Netflix har?

Svenska Voddler och SF Anytime svettas naturligtvis nu när den amerikanska jätten klampar in på deras territorium. De drar på sig rustning, slår sig för bröstet och säger att de minsann inte är rädda. De går ut med att de inriktar sig på att erbjuda de senaste DVD-släppen, för ett styckepris per film du hyr. Hos Netflix ser du istället filmer och serier som varit ute på marknaden ett tag.
.

HBO då?

Snart startar amerikanska HBO också en video on demand-tjänst i Sverige.
HBO ligger bakom succéer som Game of Thrones, Boardwalk Empire och True Blood.

Exakt vad som kommer bli tillgängligt av HBOs utbud i Sverige är ännu inte känt. Deras marknadsföring trycker på att vi kommer kunna se avsnitt direkt efter de haft premiär i USA, vilket är goda nyheter för de som inte vill vänta till svensk TV-premiär eller ladda ner illegalt.
.

Features – pixelviking testar

Jag testade på PC, Xbox360, iPad och iPhone. Tjänsten ska också fungera på min Sony Bravia smartTV och Boxee Box – men på ingen av dessa hade Netflixappen dykt upp än.

Mitt blygsamma bredband på 10MBit räckte gott och väl för att titta på film samtidigt som jag laddade hem andra saker i bakgrunden, utan att filmen hackade.

Gränssnittet på alla plattformar är föredömligt enkelt. Så enkelt att vissa önskvärda funktioner, som t.ex. att kunna söka per kategori, saknas.
Däremot finns filmtips för alla filmer, i stil med “om du gillar den här så kanske du också gillar…”. Sånt gillar jag.

På Xbox kändes bläddring och sökning en smula seg. Dock inte mycket värre än vad vi är vana vid när man hoppar från en sektion till en annan i Xbox egna gränssnitt.

En bra feature är att Netflix minns var du slutade titta, om du stoppar mitt i en film. Dessutom kan du, om du börjat titta på t.ex. Xboxen hemma, enkelt plocka upp din laptop, iPad eller iPhone och titta vidare på tåget eller bussen. Mycket trevligt!

En annan sak jag saknar, som t.ex. Boxee Box har, är en lista med bokmärkta filmer eller avsnitt som man vill titta på senare. Det finns heller ingen markering som visar vilka filmer/avsnitt som du redan sett. Det kan vara hopplöst förvirrande när du tittar igenom en serie och inte minns vilka avsnitt du redan sett.

Per default visas undertexter på Svenska. Dessa går inte att stänga av på vissa filmer/serier och det kan vara ruskigt irriterande.

Sociala features, som att få koll på vad dina Facebook-vänner tittar på, finns också. Se bara upp med vad du klickar på så att du inte spammar flödet eller låter hela världen veta när du tittar på något pinsamt. (Kom igen. Mellan dig och mig. Du vet att det kommer hända.)

På tal om sociala medier så tillhör Netflix officiella twitter det sämsta jag upplevt. Glättig amerikanske PR-jargong. Direktöversatt till svenska. Det inger inte förtroende och lämnar en bitter eftersmak.
.

Summa sumarum

Som storkonsument av film så blir både jag och min plånbok glada av att fler såna här tjänster letar sig till Sverige.

Om just Netflix kommer att få mina pengar i fortsättningen är dock helt beroende av vilket utbud de har att komma med. De filmer och serier som jag gillar mest äger jag redan i annan form. Övrigt som jag inte sett har jag heller ingen lust att se.

Utbudet behöver bli större. Alternativt roteras ut och ersättas med lika mycket nytt, med jämna mellanrum. Jag hoppas på det förstnämnda.

Inför sommarsemestern 2010 skrev jag en artikel där jag listade vad en prylnörd som jag tar med mig på resande fot. Det har ju gått ett tag sedan dess, och ett par (läs ALLA) prylar har förstås byts ut. Dags för en uppdatering!

Brusreducerande hörlurar
Utan att vara en ljudnörd så tycker jag att det där med hörlurar är rätt viktigt. De måste isolera bort oväsen. Vara små och funka så väl på stranden som på planet eller i stadsmiljö. Mjuka buds i silikon, som stänger ute oljudet utan att göra ont i öronen efter ett tag. De här lurarna från JVC är inget märkvärdigt men de gör sitt jobb.

 

iPad 2
Hemma så kan det gå dagar utan att jag petar på min iPad… Just på resande fot är dock en iPad laddad med roligt innehåll guld värd. Lång batteritid. Liten och nätt. Lätt nog att ta med sig på stan för att användas på gratis wi-fi hotspots. Enkel att plocka upp och lägga ifrån sig när flygvärdinnor kommer och stör.

Paddan är fylld av film, spel, serietidningar & böcker. Bara barntillåtet, ni förstår. Lärde mig den hårda vägen vad titta på ett hett avsnitt av True Blood bredvid en pryd barnfamilj kan leda till.

 

HP Elitebook
iPad i all ära… vill man spela något mer komplext, skriva längre texter, redigera bilder m.m. så är en riktig laptop ett måste.
Skulle mitt hus brinna och jag tvingades välja mellan att rädda min iPad eller laptop så skulle jag utan att tveka trampa på iPaden för att nå min laptop. Älskar iPad. Har svårt att leva utan laptop. There’s a difference.

Den här ultraportabla* laptopen, med en skärm på 12-tum, klarar svettigt arbete i 8 timmar. Tyvärr är den då också rätt tung pga av batteriet. Det är jag är villig att leva med för prestandan. Sedan jag gjorde mig av med handhållna spelkonsoler så är detta är min främsta spelmaskin under längre resor.
* Liten som en netbook men kraftfull som en vanlig laptop.

 

iPhone 4
Min jobbtelefon, som jag generöst nog får använda privat hur mycket jag vill. Appar, spel, podcaster, ljudböcker & musik gör telefonen till min ovärderliga resekamrat.
Kartor, valutaomvandlare, språkverktyg… Jag minns, och ryser en aning, när jag tänker på hur det var innan man hade sånt till sitt förfogande. Grottmänniskornas tid. Vill inte gå tillbaka till det, tack så mycket!

HTC Cha Cha
Min privata telefon som jag, handen på hjärtat, mest använder för att ringa, SMSa och maila med. Telefonens tangentbord gör den helt överlägsen iPhone på att skriva med. Resten är iPhone bättre på.

 

Extern 2.5″ USB-hårddisk
Jag knarkar externa hårddiskar. Hårddiskutrymme är mitt opium. Vad 17 skulle jag göra utan extra utrymme för alla bilder, filmer, spel, musik m.m.?
Med mig på den här resan har jag en Western Digital “Passport”, på 1TB.
Externa hårddiskar är ökänt opålitliga. Just den här sorten är dock det är det fabrikat som orsakat mig minst panikattacker och raseriutbrott under åren.

 

Kamera
Sedan ett par år tillbaka har jag en Canon EOS kamera, av den lilla entry-level sorten. Trots att den är jämförelsevis liten och att jag är nöjd med både bildkvalité och funktioner så känns den ändå ofta för stor i sight-seeing väskan. Dessutom har min nuvarande kamera ett par år på nacken, så jag funderar på att köpa nytt nu när min resa i sommar går till kamerornas hemland; Japan.
Det kommer förmodligen att bli en Panasonic Lumix GF5. Liten som en kompaktkamera med funktioner och bildkvalité som en enklare systemkamera. Hoppas att jag kan spara lite klöver på att köpa den där borta.

Sugen på mer?
Spana in Flickr gruppen What’s in your bag?. Godis för oss med nyfiken natur.

Så var det dags för mig att få utlopp för lite prylkärlek som knappt har någonting med spel eller teknik att göra.
Här är prylarna som gör min vardag enklare, snyggare, roligare eller bara BÄTTRE.
.

små kompisar på kontoret

Kontor är tråkiga. Jag har besökt vänthallar och stått i snabbköpsköer, där tiden tyckts ha stått helt stilla, som ändå var mer spännande än mitt kontor. Därför måste man måsta ha lite saker runt omkring sig som piggar upp!

I mitt fall är den en liten uppdragbar robot i plåt och en tablettask som ser ut som en Nintendo-stjärna, som vanligtvis är fylld med Läkerol. Magic 8-ball har också en given plats på skrivbordet. Ja, för hur annars ska jag kunna ta några beslut? Magic 8 ball says: “Outlook unclear. Ask again later.”
.

bento lunchbox

Alla som tittar på animé eller japansk film vet förmodligen vad en “bento” är. En lunchlåda som består av flera fack, som bärs i en tygpåse.

Eftersom min lunchmat oftast består av en del som ska värmas upp och en annan del, med grönsaker, som ska vara kall – så är en bento idealisk.

De här snygga och extra kompakta bento-lådorna förvaras i praktiska kylpåsar och tar bara upp halva platsen när man ätit färdigt. Smart!
.

fodral till prylar

Vissa människor samlar på Star Wars figurer, andra på skor eller dammråttor under sängen. Inget ont om det. My obsession of choice? VÄSKOR! Jag är helt besatt av väskor i alla storlekar och former. De här fodralen beställde jag nyligen via Etsy. Vackra, färgsprakande tyger från Japan, som man blir glad av.

Det största fodralet skyddar min iPad. Näst störst är till för en av mina pocketböcker, som annars blir skadade när de skvalpar runt i botten av väskan. Resten av fodralen ska vara till för smink, smycken, mobiler m.m.
Kawaii, neh?
.

citruspress

Citruspressen “Juicy Salif” av Philippe Starck (för italienska “Alessi”) är en riktig designklassiker. Den designades på 80-talet och känns samtidigt både futuristisk och retro.

Juicepressen symboliserar både epicfail och epicwin.
Epicfail eftersom den förmodligen är en av de sämsta pressarna på marknaden, rent praktiskt. Den är svåranvänd, det blir kladdigt & pressen måste torkas jättenoga efter användning för att det skinande kromet inte ska fläckas av fruktsaften.

Epicwin är väl dock uppenbart? Den är vacker att se på, och är den enda köksdetalj som framgångsrikt maskerar sig som ett rymdskepp!
.

vitlökspress

When in doubt: More garlic!
Den här vitlökspressen från Eva Solo är hutlöst dyr. Runt 600kr får du betala för en glasbehållare till klyftorna och själva pressen. Tillsammans formar de bilden av en vitlök med blad.

Visst är det fiffigt med behållaren och visst är den snygg, men det var inte därför jag köpte den…
Billiga pressar som gick sönder, började rosta eller var ett smått helvete att göra rena efter användning gjorde mig argare än Bruce Banner.

Den här pressen är rejält konstruerad och är superenkel att göra ren. Värd varenda krona om man använder mycket vitlök i matlagningen!
.

Elcykel

Den här hopvikbara elcykeln är förmodligen min bästa investering på flera år!
En elcykel ser ut som en vanlig cykel. Skillnaden är att den ger dig lite draghjälp i sega backar, om du slår på motorn. Med motorn på måste du fortfarande trampa, men det går lättare. Så elcykeln hamnar alltså någonstans mellan en cykel och moppe.

Modellen som jag valde är dessutom så liten att man kan ta med den på t-banan eller i bakluckan på bilen. Jag cyklar varje dag, året om, och slår bara på motorn i extra sega backar. Då behöver jag ladda cykeln ungefär var 10e dag.

Det här är perfekt för där jag bor. Backar överallt!

Elcyklar är dyra i svenska affärer och nätbutiker. Därför läste jag på noga noga, och direktimporterade från Kina. 25% av priset (för motsvarande modell i svenska butiker) fick jag betala. Så här efter ett halvårs flitig användning av cykeln så kunde jag inte vara nöjdare. Härligt härligt!

Jag har precis gjort något som jag vet kommer få mina tekniknördiga fränder att brista ut i ett kollektivt “Vad fan tänkte du?!”.

Det är en befogad fråga. Jag har gått och köpt en telefon som egentligen är tänkt för tonåringar som är besatta av Facebook… utan att vara varken tonåring eller speciellt aktiv på Facebook.
Det jag har köpt är HTCs nya telefon “ChaCha”.

Och för att slippa fnitter och konstiga blickar när jag plockar fram min nya ögonsten ur väskan så ska jag nu förklara varför.

.

Två telefoner

Först, och viktigast av allt för valet av en ny telefon är det faktum att jag är bortskämd med två telefoner. En iPhone 4, som är min jobbtelefon, och en gammal iPhone 3G, som är min privata. Det är min privata som nu gjort sitt.

Sedan jag fick iPhone 4 har jag spelat, surfat, lyssnat på podcasts och gjort allt sånt som kräver processorkraft med den.

Med min privata, och segare, iPhone 3G SMSar jag. Mycket. Mer än jag pratar i telefonen faktiskt. Jag använder den också för mina privata e-mailkonton, twitter, facebook etc. Så det jag gör med just den telefonen involverar en hel del skrivande. Starting to get the picture?

ChaCha kan förstås också användas för musik, spel och allt det där roliga. (ChaCha och iPhone 4 har föresten båda en processor på 800 MHz.) Trots det, när jag nu såg mig om efter något nytt – så var det viktigare att hitta en telefon som inte var för lik iPhone 4. En telefon som hade något som iPhone inte har. Och det var där som ChaCha’s fantastiska QWERTY-tangentbord fick mig att glömma allt vad HTC Wildfire och Incredible heter.

. 

HTC Sense FTW!

Innan iPhone 4 hade jag en HTC Tattoo som jobbtelefon. Det var en billig lur som hackade konstant (när den inte sket i att reagera på knapptryckningar över huvud taget). Tattoo höll inte måttet, men en sak fick jag klart för mig: HTCs egna mobiloperativsystem “HTC Sense” är det snyggaste och smartaste gränssnittet som finns på mobil plattform idag.

Det bygger på Android… och ja, det ger även iOS ordentligt med smisk.
(Läs min gamla men fortfarande rätt aktuella jämförelse mellan HTC Sense och iOS.)

Som teknikintresserad prylgalning så har jag därför länge velat ha en HTC-telefon som faktiskt orkar med allt det som HTC Sense gör så bra… och eftersom jag nu är så lyckligt lottad att jag redan har en iPhone till mitt förfogande, så kan jag faktiskt få det bästa av två världar.

Och det är det jag tycker jag har fått här. En Android-telefon som med sitt härliga tangentbord gör allt mitt skrivande snabbare och smidigare. Och en iPhone som, trots att det finns telefoner som är bättre på marknaden, förgyller mitt liv och känns som ett måste för den mobila teknik-entusiasten.

Kort sagt; jag är i nördnirvana, och ge fan i att fnissa åt min ChaCha!

Det finns ett område inom teknik där jag är skrämmande okunnig; ljud.

Trots att jag är mer än lovligt prylgalen och älskar teknik så har jag aldrig varit intresserad av bygga upp det perfekta bioljudet eller av ha en riktigt fet musikanläggning hemma. När jag köpt högtalare så har det få bli de som är snygga och passar in i bokhyllan.
(Ja. Jag är en SÅN människa.)

Så när jag fick idén att jag skulle vilja använda min iPad som en tjusig musikanläggning med touchskärm och koppla ihop iPaden med ett par fina små högtalare jag har… så visste jag inte riktigt hur jag skulle göra.

Spontant så tänkte jag att det borde finnas en bra docka, med förstärkare, till iPad som man kan koppla ett par bra högtalare till. Mina högtalare är ett par “micro pod” av märket Scandyna, och jag vet att de tillverkar just en sådan docka för iPhone/iPod. Men så enkelt att en sådan fanns även för iPad var det ju inte. Icke sa nicke.

Det finns väldigt gott om dockor som redan har högtalare. Det blev jag varse – efter ett par timmars googlande. En docka med förstärkare som man kan koppla ett par andra högtalare till lyckades jag däremot bara hitta en enda av. En riktigt dyr sak med smarta men (för mig) helt onödiga mediaextender funktioner.

Sen kom jag på det. Det där som jag, om jag hade varit det minsta ljudintresserad, hade kommit på redan efter 5 minuter. Varför inte koppla ihop iPaden med en gammal stereo? Doh! Kostar ju inte en krona och den fula stereon kan jag gömma undan i ett skåp.

Sagt och gjort! En 15år gammal mini-stereo med kassettdäck, CD och viktigast av allt: AUX fick bli min förstärkare.
.

Det här behövs

  • iPad
  • iPad-docka med 3,5mm ljudutgång
  • Högtalare
  • Old school stereo
  • Ljudkablar mellan stereon och högtalarna
  • Ljudkabel mellan stereon och dockan


.

Så här gjorde jag

  1. Koppla högtalarna till stereons ingångar
  2. Koppla en 3,5mm <-> RCA kabel mellan 3,5mm jacket på iPad-dockan till de röd/vita AUX-ingångarna på stereon
  3. Välj AUX-källan på stereon
  4. Starta musiken på iPaden

Voilá! Svårare än så var det inte och så här tjusigt blev det:

Det enda som egentligen saknas nu är ett sätt att fjärrstyra musikuppspelningen på iPaden.
Det går… om än lite bökigt t.ex. med hjälp av en jailbreakad iPhone men jag tror att jag hoppar över det. Med lite tur kanske Apples egna Remote-app får den funktionaliteten framöver, och då är min lycka som ljudn00b komplett.

Det där med att köpa ny TV är inte helt lätt. Även när man är påläst som tusan och vet exakt vad man behöver.

Eftersom jag använder min TV till att:

  • Titta på både analoga och digitala TV-sändningar
  • Film, i allt från halvtaskig DVD-ripkvalité till full HD
  • Spela konsolspel, med höga krav på att bilden inte släpar efter
  • Surfa på webben, spela PC-spel m.m. (TVn får fungera som en gigantisk monitor)

… så ser min kravlista, kortfattat, ut så här:

  • 42-46″ LED
  • Tjock-TV-liknande filter som hanterar dåliga bildkällor på ett bra sätt
  • Inbyggd analog & digital mottagare
  • Kortplats för modul från kabel-TV leverantörer (CI+)
  • Picture-in-Picture funktion (PiP)
  • Bra svärta & färgåtergivning oavsett ljusförhållanden
  • Hög bilduppdateringsfrekvens som hänger med i snabb action
  • Givetvis stöd för Full HD och div. andra upplösningar
  • Minst 4 HDMI-uttag (till Xbox360, PS3, Boxee Box & dator)

Inbyggt “fluff” som t.ex. mediaspelare och internetfunktioner är helt ointressant, eftersom jag har andra apparater som hanterar dessa funktioner bättre. 

3D skippar jag också. Tekniken är för ung och apparaterna ännu för dyra, i förhållande till det man får.
.

Vad är bäst? Passiv eller aktiv 3D? Det skiter jag i. Någon annans huvudvärk.

.

Såååå. Om du vet exakt vad du behöver… vad är problemet?

Jo, det stora dilemmat är att det finns så förbannat många snarlika modeller att välja på, och väldigt lite information att få om dem. Kvalitén skiftar enormt. Till och med paneler av samma märke och modell kan skilja sig åt, beroende på var de är tillverkade.

Om man vill undvika vanliga problem som t.ex. så kallad “ghosting”, “clouding” eller att bakbelysningen på TVn läcker så är det därför väldigt viktigt att man gör noggranna efterforskningar om just den modellen man funderar på att köpa.

Det finns massor av modeller som på pappret uppfyller mina krav, men som man inte kan hitta en enda recension på, online. Om man inte har tur i sin googling, och hittar ett foruminlägg någonstans där en stackars människa beklagar sig över hur mycket färgerna blöder, så vet man ingenting. Grisen i säcken!

Jag vet inte vad du tycker, men att knalla in på närmsta elkedja och titta på utbudet de har hjälper inte mig. TVn måste testas tillsammans med BlueRay, spel, analog TV osv. Och ofta ser man inte ens problemen förrän efter någon timme.

Finefinefine! Min “gamla” TV, som jag sålde på ett infall, var från 2007. Svärta, färgåtergivning och allt annat har blivit bättre än sist. Så egentligen kan jag gå och köpa vad som helst, och det skulle teoretiskt sätt vara bättre.

Det jag önskar är att det fanns en välbesökt webbplats där alla TV-modeller faktiskt hade både professionella recensioner och omdömen från amatörer. (Något mer komplett och omfattande än de prisjämförelse- och recensionssidor som finns idag alltså.) 
Få informationen presenterad på silverfat, istället för att googla tills kossorna kommer hem.
.

Slutklämmen

Om det inte redan är pinsamt uppenbart så skriver jag den här artikeln för att avreagera mig. (Som ett skonsammare alternativ till att ta ut min frustration på oskyldigt porslin.)
Jag söker inte råd och har inga smarta tips att ge.

Det finns inga genvägar till en bra TV. Det är research, research och åter research som gäller.

Suck!