pixelviking

Den nya TV-säsongen börjar snart i USA och det innebär alltid att en massa nya TV-seriers öde ska avgöras…

En hel armé med pilotavsnitt ska sändas, tittares uppmärksamhet ska fångas in och i bästa fall beställer TV-bolagen fler avsnitt.

Jag har hoppat ner i det enorma berget med skräp och vadat bland ofattbara mängder illaluktande och halvruttna programidéer (som tyvärr dominerar det nya utbudet) för att gräva fram ett par gömda skatter. Nya serier som jag hoppas ska få en chans att skina och nå oss här i Svedala så småningom.
.
.

7. How to be a Gentleman

Om du är ett fan av stand up så känner du kanske till nya zeeländaren Rhys Darby?

How to be a gentleman verkar bli en typiskt plastig amerikansk sitcom, med laugh track (fy fan!), där Rhys spelar en mindre roll. Och om jag ska vara ärlig så bryr jag mig inte om vad den handlar om, så länge som man bara sett till att ta tillvara på Rhys naturliga charm.
.
.

6. Ringer

Sarah Michelle Gellar, som vi inte sett på TV sedan hon spelade Buffy the Vampire Slayer, har huvudrollen i Ringer. Hon spelar en kvinna på flykt, som gömmer sig i rollen som sin rika tvillingsyster… tills hon får reda på att systern också är jagad.

I ett grepp, som vi inte sett sedan Föräldrafällan, så spelar SMG båda systrarna. 
Lyckligtvis slipper vi se henne klumpigt prata med sig själv igenom hela serien, då den rika systern försvinner redan i piloten.
.
.

5. Alkatraz

Förmodligen säsongen 2011-2012s säkraste kort. J.J. Abrams, som ligger bakom  bl.a. Lost, Alias, nya Star Trek filmen och Fringe, producerar.
Kan Alkatraz bli annat än succé?
.
.

4. The Playboy Club

Den här piloten luktar höga produktionsvärden lång väg. Regissörer och manusskribenter är Emmy-vinnare flera gånger om med The Sporanos, Mad Men och Tru Calling.
Att man låtit sig inspireras av Mad Men och Bordwalk Empire är uppenbart.

En smart, provocerande serie med fingertoppskänsla för tidsepoken, eller en tuttfest i lätt förklädnad? Jag får erkänna mig nyfiken.
.
.

3.  Terra Nova

Det är svårt att avgöra från en trailer om en serie verkligen är något att ha… Inte minst pga av sina miljöer och vissa medverkande ger Terra Nova intryck att vara en svulstig Earth 2, i Avatar-miljö. En ny Jurassic Park, snarare än rymd och nybyggarkänslan vi fick i Firefly. 

Det är lätt som sci-fi fan att känna sig lite svältfödd och otillfredsställd efter besvikelser som Falling Skies, nya V och Outcasts. Men vi lever på hoppet, eller hur? Nästa stora sci-fi serie måste ju komma förr eller senare.
Det kanske inte är just Terra Nova, men jag är villig att ge den en chans.
.
.

2. Grimm

Kommer du ihåg sagorna som dina föräldrar berättade för dig som liten?
De var inte sagor. De var varningar.

Jajaja, jag vet vad du tänker. Klych-o-rama! 
Räddningen (om det nu faktiskt är något att ha) heter David Greenwald. Joss Whedons högra arm, som i allra största grad varit inblandad i både Buffyoch Angel. Han har också den alldeles för kortlivade Moonlight på sitt CV, tillsammans med den charmigaste sci-fi serien på TV idag: Eureka.
.
.

1. 17th Precinct

Den här serien har beskrivits som en ”Harry Potter för vuxna”, där det finns magiska städer med larviga namn som ”Excelsior”. Mycket mer än så är det svårt att få fram om serien i dagsläget… Trots detta så toppar 17th Precinct min lista. Detta är tack vare en man: Ronald D. Moore.

I kronologisk ordning har Ronald producerat och även skrivit manus till bl.a. Star Trek Next Generation, ST First Contact, Roswell, Carnivàle, Battlestar Galactica och Caprica. 

Jag väljer att ignorera att serien också jämförts med Smallville (58 sekunder in) och dreglar hejdlöst!
.

Vad tror ni? Epic win eller wah wah waaaaah?

Bonus: 
Wonder Woman & Charlie’s Angels ska återupplivas i år. (Suck! Att folk aldrig lär sig?)

I morgon släpps ett av årets mest efterlängtade spel: L.A. Noire.
Jag har tillbringat ett par timmar i Rockstars hyllning till Film Noir-genren och kan dela med mig av lite intryck, samt ett par filmtips för de som vill utforska inspirationen bakom spelet.

Först och främst så måste det sägas att ansiktsanimationerna som hypats lika hårt som en slumpmässig Apple-produkt är värdiga uppmärksamheten. De är trollbindande. Även om huden hänger lite löst på invånarna i staden - så kommer L.A. Noire tveklöst bli en milstolpe i spelutvecklingens historia.

Förmodligen kommer vi också titta tillbaka på spelet om ett par år, och skratta tills vi blir blå i ansiktet åt hur vi kunde bli så fascinerade av det här. Det är ju är så klumpigt! Kropparna beter sig som stela pappfigurer, och det enda sättet som du kan tycka att ansiktena är fotorealistiska - är om alla dina foton är skrynkliga och lappade med tejp.

Idag och år 2011 så är dock detta revolution. Tekniken som används här är ett rejält kliv framåt från PS3ans ansiktsanimationer, som hittills haft ett knappt försprång i jämförelse med andra konsoler och PC.

Under den tid jag spelade hann jag med huvudfigurens tid som enkel poliskonstapel. Tutorial-biten av spelet, som låter dig bekanta dig med de kontroller som du kommer använda under spelets gång.  Till exempel så verkar det i stort sett omöjligt att missa viktiga ledtrådar. Det vill säga… så länge som du inte är lat och hoppar över att utforska alla skrymslen och vrår.

Att transportera sig från A till B sker i klassiskt GTA-manér med allt vad det innebär av kartor och vansinnessladdriga bilar.
Tänk bara på att du är polis den här gången! Du kan inte köra över fotgängare utan konsekvenser.

Intervjuerna med misstänkta och ögonvittnen verkar bli spelets mest utmanande moment. Om du inte finkammar brottsplatsen ordentligt, och samlat på dig alla ledtrådar och vittnesmål, så måste du försöka lära dig att se vem som ljuger eller talar sanning.
Allt eftersom du samlar på dig erfarenhet i ditt jobb så kommer du dock få vissa hjälpmedel, som ”intuition”, som kan hjälpa dig att välja rätt alternativ i förhör med en misstänkt m.m.

Kort sagt, ett par timmar in, så tycker jag att det här verkar lovande. Om det engagerar spelaren i storyn på samma sätt som John Marstons öde gjorde i Red Dead Redemption ska jag låta vara osagt… Men jag kommer i alla fall spela vidare för att ta reda på det.
.

FILMTIPS

Sen var det det där med inspirationen till L.A. Noire…
Om du aldrig tidigare utforskat Film Noire-genren, som hade sina glansdagar i 40-50-talets Hollywood, så kan det kanske vara läge nu?
Här är mina top 5 tips på riktiga klassiker som håller än idag.
De här rullarna har inspirerat inte bara L.A. Noire utan också filmer som t.ex. Bladerunner och LA Confidential.

Sunset Boulevard (1950)
Obestridlig etta, med klassiska repliker som ”Allright Mr DeMille. I’m ready for my close-up.”.

Maltese Falcon (1941)
Humphrey Bogart… Kungen av Noire. Många tycker nog att detta är Bogarts bästa film, efter Casablanca.
Personligen så föredrar jag dock…

To have and have not (1944)
…som visar prov på varför Bogart och Lauren Bacall var ett så framgångsrikt team.

Gilda (1946)
Har du inte sett Rita Hayworth som Gilda så har du inte levt.

Notorious (1946)
Ingrid Bergman och Cary Grant. Need I say more?

Vill du ha mer?
http://www.imdb.com/genre/film_noir

Hur kommer kända landmärken och byggnader se ut 6 månader, 10- eller 100 år efter alla människor har försvunnit?

Är du ett fan av postapokalyptiska scenarion så är det här kanske något som du funderat på någon gång? Oavsett om jorden avbefolkas pga kärnvapenkrig, en meteoritkatastrof eller en zombieapokalyps - så kan det vara intressant att låta hjärnan leka med idén.

På History Channel har de funderat ett varv extra. De har analyserat byggteknik, miljöns inverkan och andra faktorer som kommer att spela in i människobyggda strukturers överlevnad. 

När det inte längre finns människor som rensar bort vilda växter… När det inte längre finns ström som ser till att ventilationssystem och vattenpumpar i tunnelbanor fungerar… Vad händer då? Detta har man undersökt och visualiserat i: Life after people

Serien visas just nu på History Channel.
Den finns också att köpa som DVD, på iTunes eller så kan du spana in hemsidan för en samling med klipp från serien.

IMDB: Life after people (TV-film) & Life after people (serie)

Det finns få saker här i världen som jag uppskattar mer, än när folk tänker till ett varv extra. Människor som känner till klichéerna, vårdar dem, leker med dem och sedan gör det oväntade.

Joss Whedon, skaparen av Buffy the Vampire Slayer, är precis en sådan människa.

2002 tog han steget över till science-fiction och en mer vuxen serie, med Firefly.
En slags cowboy-scifi, som utspelar sig på rymdskepp och koloniserade världar ute i rymden. Där växer westernliknande nybyggarsamhällen fram, med allt vad det innebär av kofösning, rymdimperier och laserrevolvrar.

Joss mest vältränade talang är att med humor och värme skapa rollfigurer som man engagerar sig i och faktiskt bryr sig om… och att ge dem sitt alldeles egna språk.
Eftersom Firefly utspelar sig i en framtid där Kina, sedan länge, varit den dominerande stormakten så blandas kinesiska och engelska friskt. Även engelskan har genomgått en trovärdig evolution, som ett språk bör ha gjort efter ett par hundra år.

Att kinesiska används, framförallt när huvudrollsinnehavarna svär, är förstås ingen tillfällighet. Det var ett kul sätt för Joss att komma runt den hårda censuren i USA. När någon argt häver ur sig ”Da-shiong bao-jah-shr duh la-doo-tze!” så behöver vi egentligen inte veta vad det betyder. Att det är något dåligt förstår vi av sammanhanget. Att det ordagrant betyder ”en elefants explosiva diare”, är irrelevant.

Firefly är knökfull av ögonblick där kameravinklar och dialog tillsammans skapar välkända mönster. Vi, som publik, blir invaggade i tron att vi vet vad som ska hända. Det är precis när vi tror vi vet vad hjältens nästa replik borde bli – som hon eller han säger något helt oväntat.
Hur ofta blir man överraskad på det här sättet, av en vanlig TV-serie? Inte ofta.

Hade serien gjorts på 80-talet så hade introt kunnat se ut så här istället…

Som ett relaterat exempel så kan vi ta en barfight i ett av seriens första avsnitt.
Seriens huvudfigur, kaptenen på rymdskeppet ”Serenity”, blir utkastad från en sylta på en liten koloniserad måne. Han får ett halvdussin uppretade lokalinnevånare efter sig. Liggandes på marken, med oddsen mot sig, skulle den adrenalinpumpande kaptenen enkelt kunnat plockat fram sin comlink till skeppets pilot… och vrålat något i stil med ”I’m in trouble, get your ass over here!”

Det hade varit det uppenbara valet. Det enkla valet.

Vad han istället säger, lugnt och sansat, är det här:

”Wash, we got some local color happning. Your grand entrance would not go amiss.”

Vilket elegant sätt att säga samma sak!

Det här, och hundra andra anledningar gör Firefly till den serie som jag oftast och mest ivrigt rekommenderar för oinvigda.

Kärlek.

Bonus:
Spoilervarning!!! Samling med favoritcitat från serien.
(För dig som redan är en tvättäkta Browncoat.)

Också:
En förteckning över kinesiska fraser som används i Firefly.

Det finns tillfällen då något bisarrt samtidigt är något väldigt bra. Som t.ex. i Deadly Premonition eller Pans Labyrint. Och sen har vi de andra tillfällena…

Om du tillhör de som ofta utforskar sci-fi genrens mer okända hörn så har du kanske redan stött på mitt exempel. Det här är bisarrt och dåligt. Ett riktigt lågvattenmärke i Sean Connerys karriär. Ett förvirrat sci-fi/äventyr från 1974 som heter Zardoz.
.

Jag vet vad du tänker...Du tänker; VAD gör Sean Connery med Julia Roberts stövlar?

1974 var en tid då fantasy, sci-fi, och tydligen hårda droger, smälte ihop och influerade manusförfattarna.

Tro mig när jag säger att Sean Connrys hästsvans, röda Sumo-blöja, bulletbelts och hookerboots är det enda roliga i hela filmen. Handlingen är så absurd att det går bortom all rim och reson. Det finns en anledning till att Zardoz inte har blivit en kultklassiker.

Å andra sidan; ett exempel på när något helt befängt också är något med enormt stort underhållningsvärde - är det här YouTube-klippet. Det här kommer förmodligen bli det knäppaste du sett i år! (Och det är ju rätt kaxigt att säga redan i januari.)

Om man kombinerar Bollywood med Matrix, Terminator och Transformers… vad får man då? Man får Endhiran (Robot).

Det här är… jag saknar nästan ord. Jag skrattade så jag grät floder!!

Den indiske Jay Leno-kopian i huvudrollen påminner mig om armén med Oompa Loompas i Chokladfabriken. Som hans sidekick ser vi f.d. Miss World-vinnaren och Indiens största kvinnliga stjärna, Aishwarya Rai.

På något sätt så misstänker jag att de menade allvar. Vi skulle inte skratta så vi får ont i magen åt actionscenerna. Filmen är den mest påkostade i Indiens historia och har uppnått det respektabla betyget 7/10 på IMDB. 

Fast om man nu tar det på allvar eller inte är irrelevant egentligen. Här har något bisarrt resulterat i något alldeles, alldeles underbart! Ibland kan något som är fel, ändå bli rätt.

Att den spel- och popkultur-influerade filmen Scott Pilgrim vs the World snart kommer på bio har du säkert inte missat… Att det är Edgar Wright (regissören/upphovsmannen bakom Spaced, Shaun of the Dead och Hot Fuzz) som ligger bakom, kanske du också har koll på?  

Har du då testat att ta achievments i den interaktiva trailern?

Klicka här för att öppna trailern i ett nytt fönster

.
Scott Pilgrim vs the World, som bygger på serien med samma namn, har premiär på fredag i USA. Här i Sverige så får vi snällt vänta till den 24e september.

Peter Serafinowicz är en engelsk komiker som inte är så känd  här i Sverige. Han är polare med Simon Pegg och har agerat  badguy i både ”Shaun of the Dead” och ”Spaced”.
Och som om inte det var nördigt nog så var det Peters mörka stämma vi hörde som superskurken Darth Maul, i Star Wars Phantom Menace.

Hemma i England så är dock Peter mer känd som en sketchkomiker, med flera egna shower i bagaget. En av dem är ”Look Around You” från 2002.

Serien Look Around You är gjord som en parodi på utbildningsprogram från 80-talet. Om du växte upp på 80-talet så känner du säkert igen stilen. Dålig grafik, beiga kostymer och en berättarröst som på ett pedagogiskt sätt ska förklara något vetenskapligt.

Här är ett smakprov från ett avsnitt om datorer och dataspel:

Handen på hjärtat så är serien lika ojämn som Admiral Adamas ansikte. Vissa sketcher är hysteriskt roliga och andra faller platt. Trots det är den, på det stora hela, mycket sevärd och något som du inte bör missa.

Look Around You har i dagarna fått ny uppmärksamhet genom medverkan på ComicCon i San Diego. Mer info: http://www.imdb.com/title/tt0358323/

.

BONUS: När vi ändå är inne på 80-tal så måste jag bara dela med mig av detta klipp, som inte är en parodi utan på fullaste allvar.

Musiken, specialeffekterna, grafiken, vinglig animatronics, hur killen ”springer”… Hjälp! Jag dör, jag dööör! *roflmao*

När den idealistiske läraren  Ralph tar med sin stökiga klass på utflykt till den ödsliga Californiska öknen träffar han av en händelse på den buttre FBI-agenten Bill. De får båda problem med sina bilar, vilket visar sig bero på närkontakt med ett rymdskepp som svävar ovanför dem.

Utomjordlingarna ger Ralph en hjältekostym, komplett med käp och allt, som är begåvad med superkrafter. De uppmanar Ralph och Bill att samarbeta för att bekämpa brott.

Problemet är bara att Ralph tappar bort instruktionsboken till kostymen, vilket leder till en hel del  komplikationer. (Och ett par flygturer rakt in i väggar.)

The Greatest American Hero kom 1981, och höll på i 3 sesånger. Och visst märks det att serien har 30 år på nacken. Kläder, specialeffekter, bristen på mobiltelefoner och hur folk pratar vittnar alla om tidigt 80-tal. Serien håller dock förvånansvärt bra år 2010.

Situationskomiken är tidslös. Jag menar… hur 17 promenerar man omkring i en superhjältekostym utan att bli intagen på hispan? Hur lång tid tar det egentligen att krångla sig ur sina vanliga kläder medan någon skjuter på din kompis, och dyrbara sekunder tickar förbi? Eller för den delen, hur vet du att dina vanliga kläder ligger kvar när du kommer tillbaka? Hade Stålmannen sådana här världsliga problem? I think not.

.

.
Känner ni igen temalåten? George i Seinfeld gjorde parodi på låten i ett specialkomponerat telefonsvararmeddelande. (Länk öppnas i nytt fönster)

.
Mer info: http://www.imdb.com/title/tt0081871/

När Mary, en ensam flicka som bor i en färglös förort till Melbourne, börjar brevväxla med en slumpmässigt utvald Amerikan, så blir det början på en livslång vänskap för dem båda.

Hennes brevkompis blir den lika ensamme Max. En ateistisk jude med aspergers syndrom, som hatar nerskräpningen, oväsen och lukterna i New York lika mycket som han älskar att frossa i choklad.

Det är lockande att jämföra den här filmen med 84 Charing Cross Road, med Anthony Hopkins, eftersom Mary and Max också handlar om decenier av brevväxling och är baserad på verkliga händelser.

Det är också lätt att missta den för en barnfilm. Leranimation är något som de flesta av oss förmodligen associerar med ”Wallace and Grommit” eller möjligtvis ”The Neverhood”. När jag såg filmen satt det en mamma med ett barn bakom mig i salongen. 30 minuter in i filmen började barnet (som troligtvis var i 10-års åldern) fråga om inte filmen var över snart. 

Mary och Max är alltså inte en barnfilm, utan en animerad film för vuxna, berättad på ett oerhört charmigt sätt. Groteska figurer i lera blandas med underfundig och underbart välskriven dialog.

När jag går på bio så tycker jag att folk i allmänhet skrattar mer åt den fysiska slapstick humorn än åt dialogen. Så var det även med den här filmen. Skrattsalvorna duggade tätt när någon figur trillade på näsan eller drack för mycket av matlagnings Sherryn.

Inget ont om det, men det som lyfter den här filmen från bara en bra dramakomedi till, i mitt tycke, en av årets tveklöst bästa filmer - är ett enastående manus. Historien målas upp med hjälp av en berättarröst, samt breven som huvudkaraktärerna skriver.

Mitt förråd med adjektiv och målande metaforer räcker inte till för att beskriva textens värme och humor, så jag bifogar  ett spoilerfritt exempel istället:

När Mary skriver och undrar om man hittar bebisar i Coca Cola burkar i USA (eftersom hon fått förklarat för sig att bebisar, i Australien, hittas i ölglas), så svarar Max att han, som jude, fått höra att det är rabiner som lägger ägg med bebisar i. Om man är katolik, fortsätter han, så är det en nunna som lägger ägget. Och om man är ateist så är det en knarkande hora.

Mary och Max hittar du förmodligen på din orts smalare biografer, likt Folkets Bio, snarare än stora bio-komplex. Gå, se, skratta, mys och gråt en skvätt!

PS. Skaparen av Mary och Max vann en Oscar för bästa kortfilm för ett par år sedan. Denna kortfilm, ”Harvie Krumpet”, kan du se in sin helhet här:

Som ett stort sci-fi fan så finns det en speciell plats i mitt hjärta som är vigd åt robotar. Allt från människoliknande androider, till Ripleys gula loadlifter i Aliens.

.

.

Tycker du att du har koll på sci-fi? Nu är det upp till bevis…

Om du tänker på utbudet av sci-fi & robot-filmer som ett par basänger fyllda med nördgodis; nu ska vi helt ignorera den mest glamorösa och välbesökta av basängerna.
Vi knatar även förbi den näst mest populära. Doppar bara ena tån i innehållet, som börjat skifta färg pga vanvård.

Det är den övervuxna poolen, längst bort, som vi ska dyka ner i. Den som livvakterna för länge sedan övergivit och som förmodligen är en grogrund för nya livsformer. Det är hit som gamla sci-fi rullar kommer för att dö.

Jag har samlat ihop en lista som antingen estetiskt eller i sin berättarstil har fångat en (för tiden) aktuell kulturell våg. Här hittar vi industriella influenser och cyberpunk, romantiserad framtidsvision och post-apokalyptiska epos, disneyfierade 80-talskomedier och genuint skrämmande thrillers. Det är här som nutida filmskapare snor sina idéer, när de tror att ingen tittar.

.

The Adventures of Buckaroo Banzai Across the 8th Dimension (1984) Trailer
I den här kultrullen med det löjligt långa namnet så är Robocops Peter Weller popstjärna, kirurg och äventyrare på samma gång. Gillar du förutsägbara filmer som följer koventionella berättarmönster? Se inte den här!

.
Android (1982)  Trailer
Om Google hade sett den här rullen hade de förmodligen  döpt om sitt operativsystem till något annat.

.

The Black Hole (1979) Trailer
Denna film innehöll vid sin release den längsta datoranimerade scenen någonsin. Den blev nominerad till en Oscar för bästa effekter, men förlorade till ”Alien” – som kom ut samma år.

.

Cherry 2000 (1987) Trailer
Vad gör man när ens perfekta Stepford fru får kortslutning? Jo, man ger sig ut på ett episkt äventyr för att hitta reservdelar så klart!
.

D.A.R.Y.L. (1985) Trailer
Ett barnlöst par tar sig an en pojke som visar sig vara proffs på allt han tar sig an. Hur kommer det sig?
(Om killen ser bekant ut, så är det förmodligen för att du sett honom som Bastian i Neverending Story.)

.

Demon seed (1977) Trailer
Bygg ett intelligent hem där roboten har makten över allt från kylskåpet till pansarliknande fönsterjalusier. Vad kan gå fel?

.

Hardware (1990) Trailer
Den här filmen personifierar cyberpunk.
Iggy Pop, Lemmy från Motörhead och Carl McCoy från Fields of the Nephilim dyker upp. De har kidnappat David Bowies stylist och det hela är regisserat av en rock-video regissör.
Det märks.
.

Ice Pirates (1984) Trailer
Förmodligen den enda filmen är världen som innehåller en jive-snackande robot.

.

Logan’s Run (1976) Trailer
The Island (2005) med Scarlet Johansen och Ewan McGregor plankade helt fräckt storyn från den här filmen.
Orinalet är en personlig favorit bl.a. pga den oefterhärmlige Peter Ustinovs insats som ”Old man”.

.

Runaway (1984) Trailer
Ytterligare en personlig favorit som skulle ha blivit den stora sci-fi blockbustern 1984… om det inte hade varit för en annan liten film som heter ”Terminator”, som kom samtidigt.
Bara det faktum att det är Gene Simmons (från KISS) som spelar den robot-manipulerande skurken gör den här rullen till en klassiker.

.

Saturn 3 (1980) Trailer
Kirk Douglas och Charlie’s Angels-bruden Farrah Fawcett vill bara få till det i tyngdlöshet, men den dubbade psykopaten Harvey Keitel kommer och stör hela tiden!

.

Short Circuit (1986) Trailer
Om det är någon film i samlingen som oddsen är bra att du redan sett, så är det den här familjevänliga robot-komedin med Steve ”Polisskolan” Guttenberg. Den är så där underbart orealistiskt och innehåller fjantigt roliga one-liners, som bara en äkta 80-talskomedi kan göra.

.

Sleeper (1973) Trailer
Woody Allens andra komedi med Dianne Keaton, utspelar sig 200 år in i framtiden.
Woody om en robot: ”Is he housebroken or is he going to leave batteries all over the floor?”

.

Silent running (1972) Trailer
En stillsam film som får ett våldsamt slut. De som sett ”Moon” (2009), kommer känna igen sig i viss mån.

.

Westworld (1973) Trailer
Avslutningsvis något för er som sitter och väntar på Red Dead Redemption:
En nöjespark med robot-cowboys spårar ur, och robotarna börjar döda på riktigt.
Lägg märke till hur Gunslingern (legenden Yul Brenner) och turisten (Richard Benjamin) inte blinkar när de skjuter. DET är tufft! Inte många actionhjältar som klarar det.

.

Mer på GGG om robotar: Robotar tar över världen!