Men som kvinna är det något fundamentalt fel med en om ens livs mål inte är att sätta fler ungar till världen…

Har faktiskt varit ”plastpappa” till en unge i ett tidigare förhållande, tyckte ej det var något att ha alls faktiskt. Jäklars vad tid man fick lägga på menlösa saker som gav exakt ingenting. Livet är alldeles för kort för att hålla på med något man har i princip 0 utbyte av. Bättre att försöka göra det man själv vill och tycker om de dagar man har fått givna till sig. Det finns i princip inget intressant att hämta i ungar. Roliga, njae inte direkt, jobbiga och krävande och egoistiska däremot, ja.

Sen har vi ju detta med att sätta ÄNNU mera människor på planeten, det är ingen rolig tanke. Det finns redan aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaalldeles för mycket människor, och majoriteten av människor som kommer leva i framtiden kommer förmodligen inte få det så trevligt p.g.a. att nuvarande majoriteten av världens människor inte bryr sig om planeten, som de FÖRVALTAR åt sina efterkommande. Dags för alla sömngångare att VAKNA och tänka om kanske?

Vi har katt hemma och han är det COOLASTE, vi skrattar och har det kul ihop varje dag!!!

Jag är väldigt allergisk mot folk som säger att man inte vet hur bra livet är förrän man har egna barn.
Varför vill jag chansa på att skaffa barn? Det är väl ändå inget man kan lämna tillbaka?

Gwellmyn: Och vissa blir det inte ens då.

Sindawilya: Eller hur? Förstår inte hur folk tänker när de försöker pressa in andra i snäva formar som inte passar dem. Problemet är väl att de antingen blir nervösa av andra former eller att de inte tänker alls.

Dea: Jag önskar verkligen att fler tänkte som du. Den där roliga lilla anekdoten kan ju gå hem även hos sånna som jag. Det är när samtalen under en kväll gång på gång styrs in på barnen… och allt från vaccinationer till dagisproblem som jag lackar ur.
Lyckligtvis så finns det föräldrar som har förstått hur nyttigt det kan vara att få prata om annat en stund och som ringer mig när den andan faller på.

Till råga på allt ska man (alla tjejer speciellt) få en massa nedlåtande pekpinnar om ”ångra sig” och ”hormoner”. Det där klappandet på huvudet som om föräldrar är bättre vetande, så otroligt taskigt!

Barn är 1 möjlighet bland andra och man måste inte alls sakna nåt för att man tar en annan väg i livet.

Sen är jag i viss mån intresserad av mina vänners barn för att de är viktiga för mina vänner. Och vissa barn för att jag har lärt känna dem och tycker om dem.

Men hålla okänd bäbis blir gammalt väldigt fort.

Jag själv FÖRSÖKER beakta målgruppen när jag pratar om mina ungar. Barnens ätande eller framsteg kommer uteslutande intressera andra föräldrar som känner ungarna. Men ibland säger de kul saker som nog de flesta kan uppskatta. Om det inte blir för ofta. För övrigt uppskattar jag ofta chansen att få lov att prata om NÅGOT annat än barnen.

Katter är mycket bättre!