pixelviking

Behöver du en paus från alla storspel som tar hundratals timmar att spela igenom? Då har jag tre tips för dig som är sugen på episka upplevelser, i mindre skala.
.

Alan Wake American Nightmare (Xbox Live Arcade)

Har du inte fått tummen ur aktern och spelat Alan Wake än? Här har du chansen att prova på Alan Wake, i miniatyr.

Den här fristående delen av Alan Wake är uppdelad i 2 delar. Story Mode och Arcade Mode.

I Story Mode får fansen äntligen se en fortsättning… eller snarare ett sidospår… på äventyret, som nu utspelar sig 2 år efter händelserna i originalspelet. Alla de delar som gjorde Alan Wake till 2010 års bästa skräckäventyrsspel finns på plats. Även om det är tydligt att vissa genvägar har tagits för att dra ner på utvecklingskostnaden av spelet så levererar Remedy ett antal sköna timmar av spänning med bibehållen gastkramande stämning och charm.

Arkadläget är en trevlig bonus! Här måste Alan överleva våg på våg med fiender, tills dess att solen går upp, i ett slags ”horde mode”. Ju längre du överlever och ju längre du klarar dig utan att ta skada, ju högre poäng.

Kort och gott; för 1200 MS points får du mycket nöje för pengarna. För att inte tala om ett kick-ass soundtrack.

.

I am alive (Xbox Live Arcade & kommer till PSN i april)

I en nära postapokalyptisk framtid, där en okänd händelse har ödelagt världen och bara lämnat trasiga byggnader, dödligt damm och ett fåtal överlevande efter sig – ska du kämpa för att förhoppningsvis kunna återförenas med din familj.

Och hör och häpna: Du är mänsklig. Du klarar inte hur tuffa tag som helst. Du måste klättra över raviner och upp för trasiga husfasader för att hjälpa dig själv och andra överlevande.
I en situation där Lara Croft eller Prinsen av Persien inte ens skulle börjat svettas – tappar du kraft med varje handtag. Hittar du inte en avsats där du kan pusta ut så störtar du ner och dör.

Proviant och ammunition är ovanligt svår att få tag på. Du måste nogrant välja om du ska lägga din sista kula på att hjälpa en människa eller lämna dem för att dö.
De hotfulla människor som du stöter på kan skrämmas till att ge sig, eller så kan du döda dem genom att hålla upp händerna och sedan överraska med en attack.

Tyvärr har man gjort vissa val med övertydliga markeringar av mat och annat användbart, som tar bort från den totala inlevelsen. Hälsa och uthållighet hade också gärna fått visats på ett mer diskret sätt. Men överlag så är spelet medryckande. Dina medmänniskor väcker empati. Du kommer på dig själv med att vilja hjälpa dem. Inte för att spelet säger åt dig att göra det, utan eftersom din vandring genom de grå ruinerna skulle bli outhärdligt ensam utan dem.

.

Journey (Playstation Network)

Sist, har vi en kort (ca 2 timmar) upplevelse från skaparna av det kritikerrosade ”Flower”.

Det är svårt att berätta något utan att egentligen berätta för mycket. Du spelar som en ordlös och namnlös liten figur som vandrar i en oändlig öken. Ditt mål? Ja, det är det som du ska försöka klura ut.

Till vackert stämningsfulla toner slungas du mellan euforisk flygande dans, tunga fotsteg och hotfulla ögonblick.

Spelet har hittat sina influenser i värdens olika hörn. Kabukiteater och musik i öst. Miljö, dekor och vissa nomadiska influenser från nordafrika, samt lite aztek-inspiration från sydamerika.

Det är vacker och gripande, för den som inte kräver konstant action.
Kostar, i skrivande stund, ca 100kr, på PSN.